Hermann Burte
| Hermann Burte | |
 | |
| Född | 15 februari 1879[1][2][3] Maulburg[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 21 mars 1960[1][2][3] (81 år) Lörrach[5] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Målare, författare, poet |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet[6] | |
| Utmärkelser | |
| Goethemedaljen för konst och vetenskap (1939) | |
| Redigera Wikidata | |
Hermann Burte tidigare Hermann Strübe, född 15 februari 1879, död 21 mars 1960, var en tysk författare.
Burte skrev diktsamlingarna Patricia (1910), Flügelspielerin (1913), Madlee (1923, på allemannisk dialekt) och Ursula (1930), romanerna Wiltfeber, der ewige Deutsche (1912) med nietzscheanskt motiv och Der besiegte Lurch (1933). Han skrev även dramatik med verk som Hertzog Urz (1913), Katte (1914), Simson (1917), Letzte Zeuge (1917), Apollon und Kassandra (1926), Krist vor Gericht (1930), Promethevs (1932), Warbeck (1935) och Mensch mit uns (1936). Skådespelet Katte hyllar Fredrik II av Preussen och fick stor betydelse för nationalsocialismen, till vilken Burte anslöt sig.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red (1947-1955). Svensk uppslagsbok. Bd 5 (2., omarb. och utvidgade uppl.). Malmö : Förlagshuset Norden. sid. 407. Libris 11112. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150819130950/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0407_0408-0028.jpg. Läst 10 maj 2015 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- Hermann Burte Deutsche Biographie
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Hermann Strübe, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 317571.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: burte-hermann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000002000, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 20 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Christian Niemeyer, Die dunklen Seiten der Jugendbewegung: Vom Wandervogel zur Hitlerjugend, 2022, s. 211.[källa från Wikidata]
|