Herman Hjorton
| Herman Hjorton | |
 | |
| Född | 10 maj 1869[1] Kvillinge församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 maj 1923[3] (53 år) Huskvarna församling[3], Sverige |
| Begravd | Huskvarna kyrkogård[4][5][6] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[7][6]  |
| Sysselsättning | Läkare[6] |
| Redigera Wikidata | |
Herman Hjorton, född 10 maj 1869 i Kvillinge, död 8 maj 1923 i Huskvarna, var en svensk läkare.
Hjorton är framför allt känd för att ha utvecklat det drogliknande pulvret Hjortons pulver som användes brett i Huskvarna under 1900-talet, innan det kontrollerades och sedermera förbjöds eftersom det orsakade cancer och njurskador.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hjorton föddes 1869 i Kvillinge i Östergötland. Han studerade medicin i Uppsala och legitimerades som läkare 1903. Samma år öppnade han en läkarpraktik i Huskvarna.[8]
Hjorton utvecklade det så kallade Hjortons pulver, ett njutningspulver som användes mot värk och som fick bred användning i Huskvarna i samband med spanska sjukan. Pulvret användes även för andra ändamål, i synnerhet bland anställda på Husqvarna som fick starkare krafter till arbetet. Pulvret såldes receptfritt på apotek i staden, och som mest såldes under 1950-talet mer än 8 000 påsar om dagen.[8][9] Det visade sig dock att pulvret framkallade cancer och njurskador, vilket bidrog till att försäljningen först kontrollerades och sedan förbjöds.[9]
När Hjorton 1923 på cykel skulle rycka ut till en patient drabbades han av en en hjärtinfarkt och dog. Hjorton fick en av stadens dittills största begravningar, och när kistan passerade Esplanaden i Huskvarna stod invånare, fabriksarbetare och skolbarn med sänkta huvuden längs gatan.[10] Hjorton är begraven på Huskvarna kyrkogård, under kyrkogårdens största minnessten. Inskriptionen på minnesstenen lyder: "Tacksamhet och vänskap reste vården till minne av en osjälvisk livsgärning".[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Kvillinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00200/C I/7 (1861-1880), bildid: A0008835_00080, sida 153, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 2 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Huskvarna kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00147/E I/2 (1917-1939), bildid: 00000408_00227, sida 32, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 2 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gravar.se, läs online, läst: 2 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Jönköping Par Bricole Herman Hjorton, läs online, läst: 2 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Huskvarna kyrkogård - Herman Hjorton, Kulturgravar, YouTube-videoidentifikator: lP6bxK8SiUc, läs online, läst: 21 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Sippan som hjälpte mot allt En studie runt det omfattande bruket av Dr Hjortons pulver som ägde rum i staden Huskvarna och på fabriken Husqvarna AB. / Catharina Andersson, 2009, s. 11, läs online, läst: 2 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Herman Hjorton”. Europeana. https://www.europeana.eu/sv/item/91694/JM_photo_JM2014_3_130. Läst 14 oktober 2023.
- ^ [a b c] Ekström, Dan. ”Herman Hjorton – Jönköping Par Bricole”. Par Bricole. https://jonkoping.parbricole.se/om-pb/historiska-personer/herman-hjorton/. Läst 14 oktober 2023.
- ^ Berlstedt, Torbjörn (10 augusti 2019). ”Pulvret blev många Huskvarnabors död”. Jönköpings-Posten. https://www.jp.se/2019-08-10/pulvret-blev-manga-huskvarnabors-dod. Läst 14 oktober 2023.