Hoppa till innehållet

Herbert Maxwell

Från Wikipedia
Herbert Maxwell
Född8 januari 1845[1][2][3]
Död30 oktober 1937[4][1][2] (92 år)
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidChrist Church College
Eton College
SysselsättningHortikulturist, författare[5], politiker[6], genealog, fiskare[7]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament
Storbritanniens 22:a parlament, Wigtownshire (1880–1885)[8]
Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament
Storbritanniens 23:e parlament, Wigtownshire (1885–1886)[8]
Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament
Storbritanniens 24:e parlament, Wigtownshire (1886–1892)[8]
Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament
Storbritanniens 25:e parlament, Wigtownshire (1892–1895)[8]
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, Wigtownshire (1895–1900)[8]
Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament
Storbritanniens 27:e parlament, Wigtownshire (1900–1906)[8]
Politiskt parti
Konservativa partiet
MakaMary Fletcher-Campbell
(g. 1869–)[9][10]
BarnWilliam Maxwell (f. 1869)[11]
Ann Christian Maxwell (f. 1871)[11]
Winifred Edith Maxwell (f. 1873)[11]
Beatrice Mary Maxwell (f. 1875)[11]
Aymer Edward Maxwell (f. 1877)[12][9]
FöräldrarSir William Maxwell av Monreith, 6:e Bt.[11]
Helenora Shaw-Stewart[11]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Riddarkompanion av Tistelorden
Fellow of the Royal Geographical Society
Redigera Wikidata

Sir Herbert Eustace Maxwell, född den 8 januari 1845, död den 30 oktober 1937, var en skotsk politiker och skriftställare.

Maxwell var 1880-1906 konservativ parlamentsledamot och 1886-92 en av skattkammarlorderna i Salisburys andra ministär. Han är författare till några romaner och en mängd historiska arbeten, som biografier över W.H. Smith (1893) och hertigen av Wellington (2 band, 1899), A history of Dumfriesshire and Galloway (1896), The house of Douglas (2 band, 1901), A century of empire (3 band, 1909-11) och The making of Scotland (1911). Han utgav även de för 1800-talets politiska historia betydelsefulla Creevey papers 1903.

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kindred Britain-ID: I22646, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard-ID (1803-2005): sir-herbert-maxwell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): sir-herbert-maxwell, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0321351, läst: 18 november 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, kindred.stanford.edu .[källa från Wikidata]