Hoppa till innehållet

Henry George

Från Wikipedia
Henry George
Född2 september 1839[1][2][3]
Philadelphia[4], USA
Död29 oktober 1897[1][2][3] (58 år)
New York[4], USA
BegravdGreen-Wood Cemetery[5]
kartor
Medborgare iUSA
SysselsättningNationalekonom, redaktör, politiker, journalist, filosof, författare[6]
Politiskt parti
Republikanska partiet
Demokratiska partiet
United Labor Party
MakaAnnie Corsina Fox George[7]
BarnHenry George (f. 1862)[7]
Richard F. George (f. 1865)[7]
Anna George de Mille (f. 1878)[7]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Henry George född 2 september 1839 i Philadelphia i Pennsylvania, död 29 oktober 1897 i New York i New York, var en amerikansk politisk ekonom. Han argumenterade för ett införande av ett system med landhyra eller skatt på markinnehav (på engelska land value tax). Denna skatt (eller hyra) borde enligt George tas in kollektivt och användas för kollektiva syften. Motivet för detta var att människan är rättmätig ägare till allt hon skapar, men att det som naturen skapar skall ägas gemensamt. Denna idé är grunden till geolibertarianismen och georgism.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

George föddes i Philadelphia i en lägre medelklassfamilj. Han var det andra av tio barn till Richard S. H. George och Catharine Pratt (Vallance) George. Hans skolgång tills han var 14 år. När han fyllt 15 år, i april 1855, tog han hyra på skeppet Hindoo, som var på väg till Melbourne och Calcutta. Efter 14 månader återvände han till Philadelphia och fick ett arbete som typsättare, innan han slog sig ned i Kalifornien. Efter ett misslyckat försök inom guldbrytningen fick han arbete inom nyhetstidningsbranschen. Från 1865 och framåt hade han olika journalistuppdrag och skrev också för flera olika tidningar. 1871-1875 var han redaktör för den egna nyhetstidningen San Francisco Daily Evening Post.

Politiska idéer

[redigera | redigera wikitext]
Science of political economy, 1898

Landskatt

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Geolibertarianism

Henry George är mest känd för sin idé att markens värde tillhör folket som helhet, istället för att marken skall ägas privat. Tydligast kommer detta till uttryck i boken Progress and Poverty där han skriver: "We must make land common property."[8] George menar att om vi beskattar mark, som är människans gemensamma arv, så kan vi eliminera behovet av skatter på produktiva verksamheter. Exempel på landskatter är markvärdesavgift och spektrumauktion. Många miljödebattörer, däribland Bolton Hall och Ralph Borsodi, håller med om att jorden som helhet bör betraktas som något som mänskligheten har tillsammans, det vill säga kollektiv egendom. Ett antal gröna partier är också influerade av landskatteidén, däribland USA:s miljöparti som har detta i sin plattform.[9]

Frihandel

[redigera | redigera wikitext]

George var liksom de klassiska ekonomerna (Adam Smith med flera) emot tullar och tariffer, något som dock var kontroversiellt eftersom tullar och tariffer vid tiden var en av statens viktigaste inkomstkällor.

Sluten omröstning

[redigera | redigera wikitext]

George var en av de tidigaste och starkaste förespråkarna av sluten omröstning i USA.[10]

Valutafrågor och statsskuld

[redigera | redigera wikitext]

George förespråkade att regeringen skulle skapa landets penningmängd. Det vill säga ett system liknande det amerikanska greenback-systemet under Abraham Lincoln.

Kinesisk invandring

[redigera | redigera wikitext]

Ett politiskt ställningstagande som han tidigt väckte uppmärksamhet med var förslaget att begränsa den kinesiska invandringen.[11]

Inflytande

[redigera | redigera wikitext]

John Peter Altgeld menade att Henry George påverkade den allmänna synen på ekonomi under sin tid i nästan samma storleksordning som Darwin påverkade på den vetenskapliga världen på sin tid.[12] Franklin D. Roosevelt såg Henry George som en av de riktigt stora amerikanska tänkarna och beklagade att hans skrifter inte var mer kända eller förstådda.[13] William Jennings Bryan såg honom som en av de största tänkarna i världen.[14]. Alfred Russel Wallace skrev år 1892 att han betraktade Progress and Poverty som den tvetydigt viktigaste boken under 1800-talet[15] Albert Jay Nock såg honom också som en av de största tänkarna under 1800-talet.[16] Fredsaktivisten John Haynes Holmes sa ungefär detsamma, att Henry George var en av de största amerikanerna under 1800-talet, och en av de mest framstående samhällsreformatörerna genom tiderna.[17].

Trots alla dessa lovord minskade dock Henry George popularitet och inflytande gradvis under 1900-talet. Dock finns än idag georgistiska organisationer som håller hans minne högt. Flera av 1900-talets mest inflytelserika personer på det ekonomiska området, såsom George Bernard Shaw, har inspirerats av Henry George. I sin sista bok, Where do we go from here: Chaos or Community?, så refererade Martin Luther King till Henry George. Joseph Stiglitz, nobelpristagare i ekonomi, menar att Henry George princip om att beskatta land, eller mer generellt naturresurser, är en av de mest undervärderade idéerna i det ekonomiska tänkandet. Han har också hävdat att vi nu vet att landskatt till och med är ännu bättre än Henry George trodde.[18]

Begravningen

[redigera | redigera wikitext]

Henry George dog av stroke fyra dagar innan valet.[19] Omkring 100 000 människor följde begravningen på söndagen den 30 oktober 1897 då Lyman Abbott höll minnestalet[20] "Henry George: A Remembrance".[21] Det började med dessa ord:

” He who lies before us in death was honored by all men. All over the world men and women are paying him the same tribute today that we do. This tribute comes from those who agreed with him in his economic opinions; from those who agreed only in part with him; and from those who disagreed with him entirely. All men, of all shades of opinion, have united in this testimonial; for in such an hour as this we all agree that the spirit in man is more important than any creed. We are gathered here this afternoon, not to eulogize Henry George-his life is his monument. We are gathered here to express our affection and reverence for his estate, for one who carried through life the spirit of the Christ. If to give one's life for the enlightenment of man, for his betterment, is to follow Christ, then this man was a follower of Christ. If to give one's self to the service of one's fellow man is to follow Christ, then he truly followed Christ. The spirit which leads a man on unselfishly in the service of others is the spirit of Christ himself. „
– Lyman Abbot, [20]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Progress and Poverty 1879
  • Social Problems 1883
  • The Land Question 1884
  • Protection or Free Trade 1886
  • A Perplexed Philosopher 1892
  • The Science of Political Economy 1898

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Henry-Georgetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j3912j, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Джордж Генри”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] geni.com, Geni.com profil-ID: 6000000013373417201, läst: 12 januari 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ George, Henry (1879). ”2”. Progress and Poverty: An Inquiry into the Cause of Industrial Depressions and of Increase of Want with Increase of Wealth. "VI". New York: Robert Schalkenbach Foundation. ISBN 0914016601. http://www.econlib.org/library/YPDBooks/George/grgPP26.html. Läst 12 maj 2008 
  9. ^ The Green Party 2010 Platform : Economic Justice & Sustainability Arkiverad 24 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ 'Jill Lepore' (13 oktober 2008). ”'Rock, Paper, Scissors: How we used to vote'”. New Yorker. New Yorker. http://www.newyorker.com/reporting/2008/10/13/081013fa_fact_lepore. 
  11. ^ "Chinese immigration". Library of Economics and Liberty.
  12. ^ Altgeld, John (1899). Live Questions. Geo. S Bowen & Son. http://darrow.law.umn.edu/documents/Altgeld%20on%20Henry%20George.pdf. Läst 3 februari 2015  Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Fox, Stephen R. "The Amateur Tradition: People and Politics." The American Conservation Movement: John Muir and His Legacy. Madison, WI: U of Wisconsin, 1985. 353.
  14. ^ Bryan, William Jennings (30 oktober 1897). ”William Jennings Bryan: Henry George One of the World's Foremost Thinkers”. The New York Times. The New York Times. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=950DE1D91330E333A25753C3A9669D94669ED7CF. Läst 23 december 2014. 
  15. ^ Buder, Stanley. Visionaries and Planners: The Garden City Movement and the Modern Community. New York: Oxford UP, 1990.
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927201307/http://www.wealthandwant.com/docs/Nock_HGUA.htm. Läst 16 december 2015. 
  17. ^ ’A sermon that first appeared as No. VIII, Series 1944-45 of the Community Pulpit, published by The Community Church, New York, New York. Reprinted as a pamphlet by the Robert Schalkenbach Foundation <”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222100358/http://www.cooperative-individualism.org/holmes-john_henry-george-1945.html. Läst 16 september 2015. >
  18. ^ http://masongaffneyreader.com/quotes.htm
  19. ^ ”Henry George's Death Abroad. London Papers Publish Long Sketches and Comment on His Career”. New York Times. 30 oktober 1897. http://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9B0CE1D91330E333A25753C3A9669D94669ED7CF. Läst 7 mars 2010. ”The newspapers today are devoting much attention to the death of Henry George, the candidate of the Jeffersonian Democracy for the office of Mayor of Greater New York, publishing long sketches of his career and philosophical and economical theories.” 
  20. ^ [a b] ”School of Cooperative Individualism / Biographical History of the Georgist Movement - UNITED STATES - A”. Cooperativeindividualism.org. Arkiverad från originalet den 7 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150207115952/http://cooperativeindividualism.org/georgists_unitedstates-aa-al.html. Läst 4 juli 2011. 
  21. ^ ”Lyman Abbott / Henry George, A Remembrance - 1897”. Cooperativeindividualism.org. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110813234856/http://cooperativeindividualism.org/abbott-lyman_on-henry-george.html. Läst 4 juli 2011. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Henry_George&oldid=56070437”