Hoppa till innehållet

Henrik Rudolf Braune

Från Wikipedia
Henrik Rudolf Braune
Född1711
Elbing[1] ​eller ​Elbingen[2][3]
Död7 juli 1760
Sankt Petri församling, Sverige
BegravdSankt Petri kyrka[4]
Medborgare iSverige
SysselsättningOrganist[1][3], urmakare[1], orgelbyggare[1][2][3], färgare[1][2][3]
Befattning
Organist, Stralsund[1]
Organist, Malmö S:t Petri församling (1758–1760)[1]
MakaAnna Elisabet Sjövall
(g. 1742–1760)
Redigera Wikidata

Henrik Rudolf Braune, född 1711, död 7 juli 1760, i Sankt Petri församling, Malmö, var en svensk organist, urmakare, orgelbyggare och skönfärgare i Malmö.

Henrik Rudolf Braun föddes omkring 1711.[5] Braune blev 1740 gesäll hos färgaren Rasmus Raum i Malmö.[6][7] 1742 började Braune att arbeta som självständig färgare i staden. Han sig 15 mars 1742 i Malmö med änkan Anna Elisabet Sjövall (1714–1791).[8][9][10] Hon var dotter till kyrkoherden Johan Siöwall (död 1730) och Benedikta Solberg (1688–1718) i Knästorp.[11] De fick tillsammans barnen Judith Elisabeth (1742–1810), Sara Sofia (1745–1750), Simson (1748–1750), Anna Katarina (1751–1771), Simson (1752–1754) och Joshua Emanuel (1756–1803).[12][13][14] De flyttade 1742 till fjärde roten nummer 400 i Malmö.[15][16][17][18][19][20] Under årens lopp hade Braune ett antal lärgossar, 1749–1750 Petter, 1754–1758 Petter, 1755 Knut, 1756 Jacob och 1759–1760 Niclas.[21][22][23][24][25][26][27][28][29][30][31][32][33]

Braune hade lärt sig orgelbyggeri i Elbingen. På 1750-talet byggde han några orglar i Skåne. Han lärde även ut orgelbyggeri till guldsmeden och organisten Christian Fredrik Hardt i Malmö.[34] Braune blev 1758 organist vid Sankt Petri kyrka, Malmö i Sankt Petri församling efter organisten Martin Ugarph.[35] Braune avled 7 juli 1760 i Malmö av lungsot och begravdes den 10 julisamma år.[5] Bland de instrument som han ägde, nämns i bouppteckningen en cembalo, ett klavikord och en symfoni.[36]

Efter Braunes död gifte hustrun Anna Elisabet Sjövall om sig med färgaren Anders Cedervall (1733–1797). Braunes son Joshua Emanuel Braune kom att arbeta som rättegångsskrivare och stadsaktuarie.[11]

Lista över orglar

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1750 Västra Klagstorps kyrka Lunds 5 eller 6 Nej/Nej [34] En ny orgel byggdes 1853 av Sven Fogelberg, Lund.[37]
1750 Tygelsjö kyrka Lunds 8 Nej/Nej Eventuellt byggd av Christian Fredrik Hardt.[34] En ny orgel byggdes 1874 av Anders Victor Lundahl, Malmö.[37]
1750 Västra Skrävlinge kyrka Lunds 6 Nej/Nej [34] En ny orgel byggdes 1863 av Sven Fogelberg, Lund.[37]
1755 Köpinge kyrka Lunds 10 Nej/Nej [34] En ny orgel byggdes 1870 av Sven Fogelberg, Lund.[37]

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g] Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 266, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Dag Edholm, Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, 1985, s. 70, ISBN 91-7118-499-6, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Abraham Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter, Johan Laurentius Horrn, 1773, s. 191, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Malmö Sankt Petri (M) FI:2 (1728-1788) Sida: 253
  6. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:45 (1741) Sida: 11
  7. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:46 (1742) Sida: 4
  8. ^ Knästorp (M) CI:1 (1661-1820) Sida: 25
  9. ^ Malmö Sankt Petri (M) EI:2 (1739-1791) Sida: 7
  10. ^ Malmö Caroli (M) CI:5 (1768-1797) Sida: 337
  11. ^ [a b] Anders Borg och 320. Johan Siöwall i Carl Sjöström, Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682–1832) (1904)
  12. ^ Malmö Sankt Petri (M) CI:2 (1729-1746) Sida: 307
  13. ^ Malmö Caroli (M) CI:4 (1745-1769) Sida: 1, 10, 23, 33, 63
  14. ^ Malmö Caroli (M) CI:5 (1768-1797) Sida: 16
  15. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:47 (1743) Sida: 14
  16. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:48 (1744) Sida: 14
  17. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:49 (1745) Sida: 14
  18. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:50 (1746) Sida: 14
  19. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:51 (1747) Sida: 14
  20. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:52 (1748) Sida: 22
  21. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:53 (1749) Sida: 14
  22. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:54 (1750) Sida: 12
  23. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:55 (1751) Sida: 14
  24. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:56 (1752) Sida: 13
  25. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:57 (1753) Sida: 13
  26. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:58 (1754) Sida: 13
  27. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:59 (1755) Sida: 13
  28. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:60 (1756) Sida: 11
  29. ^ Borgerskapet i Malmö (M) GIIa:61 (1757) Sida: 6
  30. ^ Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIm:1074 (1757) Sida: 572
  31. ^ Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIm:1075 (1758) Sida: 433
  32. ^ Mantalslängder 1642-1820 Malmöhus län 1658-1820 (M) 70 (1759) Sida: 246
  33. ^ Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIm:1077 (1760) Sida: 559
  34. ^ [a b c d e] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 191, 292-293. Libris 2413220 
  35. ^ Dahlström, Fabian (2013). Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850. Åbo: Åbo Akademi. sid. 266. Libris 13893340 
  36. ^ Rådhusrätten i Malmö 1 (M) F2A:63 (1760-1762) Sida: 243-246, 263
  37. ^ [a b c d] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784