Helmfelt (drama)
Utseende
Helmfelt eller Den återfunne sonen är ett svenskt drama i fem akter av kung Gustav III. Den uruppfördes på Gripsholms slott av hovet i januari 1783.[1]
Handling
[redigera | redigera wikitext]Dramat utspelar sig på Helmfelts gods i Skåne och handlar om en sägen som på 1600- och 1700-talet berättade att Simon Grundel-Helmfelt skulle ha brutit med sin far, Jacob Grundel den äldre, i sin ungdom, då han tagit värvning mot dennes vilja. Dramat börjar med att Jakob Grundel, Helmfelts far, anländer till Helmfelts slott i sällskap av dennes hustru. Han vet då inte att Helmfelt är hans son. Dramat utspelar sig sedan och slutar med att Helmfelt i akt 5 scen 4 erkänner att han är den förlorade sonen, och att han ber sin far om förlåtelse. Något som fadern beviljar.
Huvudpersoner
[redigera | redigera wikitext]Roller | Position | Historisk person |
---|---|---|
Helmfeldt | Fältmarskalk | Simon Grundel-Helmfelt |
Dahlberg | Överstelöjtnant | Erik Dahlbergh |
Jakob Grundel | Helmfelts far, Borgmästare i Stockholm, under namn av Jakob Person | Jacob Grundel den äldre |
Stephan Person Hurtig | Grundels bror, avskedad soldat som tjänat under Lennart Torstenson | Stefan Hurtig |
Gustaf Simonson | Helmfelts son | Gustaf Grundel-Helmfelt |
Margareta | Helmfelts hustru | Margareta Hedvig von Parr |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [Konung Gustaf III:s skrifter, i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling, tredje delen, 1807, Sid 1.]