Hoppa till innehållet

Helmfelt (drama)

Från Wikipedia
Pehr Hilleström har avbildad en scen ur dramat; akt 5 scen 4 Helmfelt erkänner att han är faderns förlorade son, och ber om dennes förlåtelse.

Helmfelt eller Den återfunne sonen är ett svenskt drama i fem akter av kung Gustav III. Den uruppfördes på Gripsholms slott av hovet i januari 1783.[1]

Dramat utspelar sig på Helmfelts gods i Skåne och handlar om en sägen som på 1600- och 1700-talet berättade att Simon Grundel-Helmfelt skulle ha brutit med sin far, Jacob Grundel den äldre, i sin ungdom, då han tagit värvning mot dennes vilja. Dramat börjar med att Jakob Grundel, Helmfelts far, anländer till Helmfelts slott i sällskap av dennes hustru. Han vet då inte att Helmfelt är hans son. Dramat utspelar sig sedan och slutar med att Helmfelt i akt 5 scen 4 erkänner att han är den förlorade sonen, och att han ber sin far om förlåtelse. Något som fadern beviljar.

Huvudpersoner

[redigera | redigera wikitext]
Roller Position Historisk person
Helmfeldt Fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt
Dahlberg Överstelöjtnant Erik Dahlbergh
Jakob Grundel Helmfelts far, Borgmästare i Stockholm, under namn av Jakob Person Jacob Grundel den äldre
Stephan Person Hurtig Grundels bror, avskedad soldat som tjänat under Lennart Torstenson Stefan Hurtig
Gustaf Simonson Helmfelts son Gustaf Grundel-Helmfelt
Margareta Helmfelts hustru Margareta Hedvig von Parr
  1. ^ [Konung Gustaf III:s skrifter, i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling, tredje delen, 1807, Sid 1.]