Helge Zimdal
Helge Zimdal, ursprungligen Zimdahl, född 27 april 1903 i Alingsås, död 3 oktober 2001 i Hovås i Göteborg, var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola, känd för sina många skolhus.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Helge Zimdal växte upp i Alingsås, där hans far Elis Zimdahl var borgmästare.[1] Modern Nancy Beck[2] var danska till börden. I samband med att Zimdal 1951 blev professor vid Chalmers tog han bort h:et ur sitt efternamn[3].
Zimdal avlade examen vid arkitekturskolan på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 1927 och vid Konsthögskolan i Stockholm 1930. Han deltog vid Stockholmsutställningen 1930 med möbler och textilier, möblerna delvis i samarbete med Carl-Axel Acking[4]. På KTH hade han träffat Nils Ahrbom, som han drev arkitektkontoret Ahrbom & Zimdahl tillsammans med åren 1927–1951.
Ahrbom & Zimdahl ritade ett stort antal skolor i Stockholm, exempelvis Sveaplans flickläroverk (Sveaplans gymnasium) 1936 och Södra flickläroverket vid Skanstull (Skanstulls gymnasium) 1943 samt i övriga landet som i Ludvika, Sara, Motala och Enköping. År 1951 slutade samarbetet då Helge Zimdal blev professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg (1951–1970). Ahrbom var professor vid KTH åren 1942–1963.
Zimdal var flitig som publicist i fack- och dagspress, där han ofta var tongivande. Han ville ha en kritisk och konstruktiv debatt om arkitektur och blev upprörd när arkitekturen blev "kallhamrad, känslolös, omänsklig och urartar till storskalighet, gigantomani och våldtäkter på naturen". Han reste ofta till Grekland och Italien, gärna tillsammans med sin familj, men även med kolleger, uppdragsgivare samt politiker. De personliga kontakterna var en lika viktig förutsättning som problemlösningen som sådan, ansåg han.[5]
År 1988 erhöll Zimdal Chalmersmedaljen[6] som tillägnas den, vilken genom intresse och värdefull insats främjat högskolans verksamhet och utveckling.
År 2011 fick Zimdal en gångväg från Sven Hultins Gata till Kolonigatan i Landala Egnahems-området i Göteborg uppkallad efter sig, Helge Zimdals Gångväg.[7]
Helge Zimdal var hedersarkitekt i Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR).[8] Han blev riddare av Vasaorden 1949.[9]
Byggnadsverk i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1936–39 Östergötlands länsmuseum, Linköping
- 1936 Sveaplans gymnasium, Stockholm
- 1937–38 Eriksdalsskolan, Stockholm
- 1937–38 Älvsjöbadet, Hagsätra, Stockholm
- 1945 Södermalms högre allmänna läroverk för flickor (Skanstulls gymnasium), Stockholm
- 1946–48 Gubbängens folkskola, Stockholm
- 1953 Kontor för AB Flygmotor, Trollhättan
- 1956–57 Yxhultsbolagets huvudkontor, Hällabrottet
- 1958 Blidvädersgatan, Södra Biskopsgåden, Göteborg
- 1958-60 Kungsportsavenyen 21-23, Göteborg[10]
- 1960 Kungsportsavenyen 34/Engelbrektsgatan 33/Lorensbergsgatan 19, Göteborg[11]
- 1961 ABF-huset, Stockholm
- 1966 Guldhedskyrkan, Göteborg
- 1968 Arkitektskolan på Chalmers, Göteborg
- 1968 Sjövalla Klint 10, villa vid Stensjön, Mölndal
- 1974 Sveriges ambassad i Brasília
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Zimdal, Helge (1981). En arkitekt minns. Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk. (CTH). Libris 7593345. ISBN 91-7032-030-6
- Svensk Arkitektur 1986:1, Byggförlaget, Stockholm 1986
- Småstad vid sekelskiftet: Alingsås-minnen, Alingsås,Michelsen, 1987
- Helge Zimdal i Libris
Källor
[redigera | redigera wikitext]- KulturNav: Zimdal, Helge (1903 - 2001)
- Zimdal, Helge i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)
- Zimdal, Helge i Vem är det 1969
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hilding Hellemar, Axel Johanson, Ingvar Aurell (1969). Alingsås - Staden Vi Bygger: Anteckningar vid ett jubileum. Alingsås: Alingsås Stad
- ^ G. A. Bohlin (1920). Bidrag till Alingsås stads historia: Minnesskrift vid Stadens 300-års Jubileum 1919. Alingsås: Alingsås Stad
- ^ Nationalencyklopedin
- ^ Eva Atle Bjarnestam. De formade 1900-talet: Design A - Ö
- ^ Sydsvenskan, 2001-10-21, s. 11
- ^ ”Lista över mottagare av Chalmersmedaljen”. Chalmers Tekniska Högskola. Arkiverad från originalet den 1 april 2009. https://web.archive.org/web/20090401033318/http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/akademiska_hogtidlig/promotion/chalmersmedaljen.
- ^ Protokoll, Kulturnämnden, Sammanträdesdatum, 2011-04-28 Arkiverad 24 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Svenska Dagbladet,1995-12-02, s. 20
- ^ Riddare av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
- ^ Lundgren, Maria; Lönnroth, Gudrun (2008). Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. sid. 97. Libris 14010848
- ^ Lundgren, Maria; Lönnroth, Gudrun (2008). Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. sid. 104-105. Libris 14010848
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 110-112. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Helge Zimdal.- KulturNav: Zimdal, Helge
- Hus 1/5:Helge Zimdal (2000) - SVT Öppet arkiv
|