Helena Kantakouzene
| Helena Kantakouzene | |
| Född | 1333 Bysantinska riket |
|---|---|
| Död | 10 december 1396 Konstantinopel |
| Medborgare i | Bysantinska riket |
| Sysselsättning | Nunna |
| Befattning | |
| Kejsarinna av Bysans (1347–1376) Kejsarinna av Bysans (1379–1391) | |
| Make | Johannes V Palaiologos[1] |
| Barn | Andronikos IV Palaiologos (f. 1348)[2] Irene Palaiologina (f. 1349) Manuel II Palaiologos (f. 1350) Michael Palaiologos (f. 1351) Theodoros I Palaiologos (f. 1355) |
| Föräldrar | Johannes VI Kantakouzenos Irene Asanina |
| Släktingar | Mattias Kantakouzenos (syskon) Theodora Kantakouzene (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Helena Kantakouzene, född 1333, död 1396, var en bysantinsk kejsarinna, gift 1347 med Johannes V Palaiologos.[3] Hon var regent för sin frånvarande son Manuel II år 1393.[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Helena Kantakouzene var dotter till kejsar Johannes VI Kantakouzenos och Irene Asanina och blev gift 1347 som en del av fredsöverenskommelsen mellan sin far och maken.
År 1376 avsattes hennes man av deras son Andronikos IV med stöd av Republiken Genua. Helena hölls då i förvar med större delen av kejsarfamiljen. Andronikos hade försökt avsätta Johannes första gången 1373 i samarbete med Murad I:s son Savci Bey, i en gemensam plan att avsätta bådas fäder. Han motarbetades därför förutom av Republiken Venedig av Murad, som 1379 återinstallerade Johannes.
Andronikos flydde då till det genuesiska Galata, där han befann sig i fortsatt konflikt med Johannes till sin död 1385. Han tog med sig Helena som gisslan; hon frigavs först 1381. Johannes avsattes en andra gång tillfälligt av sin sonson, Andronikos son Johannes VII år 1390.
Helena blev efter makens död nunna i Hagia Martha under namnet Hypomone, som betyder Tålamod.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ The Peerage person-ID: p71466.htm#i714651, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ John W. Barker: Manuel II Paleologus (1391–1425). A Study in Late Byzantine Statesmanship. Rutgers University Press, New Brunswick NJ 1969, ISBN 0-8135-0582-8
- ^ [1] Philippides, M. (2018). Constantine XI Dragaš Palaeologus (1404–1453): The Last Emperor of Byzantium. Storbritannien: Taylor & Francis.