Heinrich von Zeissberg
Heinrich von Zeißberg | |
Heinrich von Zeißberg, 1899. | |
Född | 8 juli 1839[1][2][3] Leopoldstadt[2] |
---|---|
Död | 27 maj 1899[2][3] (59 år) Wien[2][3] |
Begravd | Hietzings begravningsplats[4][2] kartor |
Medborgare i | Kejsardömet Österrike[2][3] och Cisleithanien[2][3] |
Utbildad vid | Wiens universitet[2][3] Akademisches Gymnasium, [2] Austrian Institute of Historical Research, [2] |
Sysselsättning | Bibliotekarie[3], universitetslärare[2][3], historiker[1][2][3], författare[5] |
Befattning | |
Extraordinär professor (1864–)[2][3] Professor (1865–)[2][3] Professor (1871–1872)[2][3] Professor (1872–)[2][3] Styrelseledamot (1890–)[2] Styrelseordförande (1891–1896)[2][3] Direktör (1896–1899)[2][3] | |
Arbetsgivare | Lvivs universitet (1864–1871)[2][3] Innsbrucks universitet (1871–1872)[3] Wiens universitet (1872–1897)[3] Austrian Institute of Historical Research (1874–1897)[2][3] Österrikiska nationalbiblioteket (1896–1899)[6] |
Utmärkelser | |
Riddare av tredje klass av Järnkroneorden (1874)[2] Adlande (1875)[2] Hedersgrav[2] | |
Redigera Wikidata |
Heinrich Ritter von Zeissberg, född 8 juli 1839 i Wien, död där 27 maj 1899, var en österrikisk historiker.
Zeissberg blev professor i historia i Lemberg 1865, i Innsbruck 1871 och i Wien 1872, var föreståndare för institutet för österrikisk hävdaforskning 1891-96 samt från 1896 hovråd och direktor för kejserliga hovbiblioteket. Zeissberg adlades 1874. Han tog 1897 avsked från sin professur.
Zeissberg skrev en mängd avhandlingar rörande Österrikes och Polens historia. Särskilt kan nämnas det prisbelönta arbetet Die polnische Geschichtschreibung des Mittelalters (1873), Belgien unter der Generalstatthalterschaft Erzherzog Carls, 1793, 1794 (tre band, 1893-94) och Erzherzog Carl von Oesterreich (1895, ofullbordat). Han fortsatte utgivningen av Alfred von Vivenots "Quellen zur Geschichte der deutschen Kaiserpolitik Österreichs während der französischen Revolutionskriege" (band 3-5, 1882-90) och blev medarbetare i det av kronprins Rudolf, vars lärare i historia han varit, igångsatta verket "Österreich-ungarische Monarchie in Wort und Bild" (1886 och senare).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Zeissberg, Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Zeißberg, Heinrich Ritter von, vol. 59, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 292.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, Österreichisches Biographisches Lexikon-ID: Z/Zeissberg_Heinrich_1839_1899, läst: 15 december 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 4, unknown value, s. 317-320, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 15 december 2024 .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.friedhoefewien.at .[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1302349587749153-1, läst: 15 december 2024.[källa från Wikidata]
|
- Österrikiska professorer i historia
- Personer verksamma vid Lvivs universitetet
- Personer verksamma vid Innsbrucks universitet
- Personer verksamma vid universitetet i Wien
- Österrikiska bibliotekarier
- Nyadlade
- Österrikisk adel
- Historiker under 1800-talet
- Österrikiska forskare under 1800-talet
- Personer från Wien
- Födda 1839
- Avlidna 1899
- Män