Hedesunda socken
Hedesunda socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gästrikland |
Kommun | Gävle kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 511 kvadratkilometer |
Upphov till | Hedesunda landskommun Hedesunda församling |
Motsvarar | Hedesunda distrikt |
Tingslag | Gästriklands östra domsagas tingslag (–) Hedesunda och Österfärnebo tingslag (–) |
Karta | |
Hedesunda sockens läge i Gävleborgs län. | |
Koordinater | 60°22′44″N 17°01′08″Ö / 60.37888889°N 17.01888889°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2411 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hedesunda distrikt |
Redigera Wikidata |
Hedesunda socken i Gästrikland ingår sedan 1971 i Gävle kommun och motsvarar från 2016 Hedesunda distrikt.
Socknens areal är 511,30 kvadratkilometer, varav 430,80 land.[1] År 2000 fanns här 2 866 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Hedesunda med Hedesunda kyrka ligger i denna socken.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Hedesunda socken har medeltida ursprung. 29 september 1825 överfördes Jörtsön (med Söderfors kyrkplats) till Söderfors socken. 1936 införlivades Sidländet från Söderfors socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hedesunda församling och för de borgerliga frågorna bildades Hedesunda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1969 i Gävle stad som sedan 1971 ombildades till Gävle kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hedesunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gästrikland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Fernebo kompani.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Hedesunda socken ligger norr om nedre Dalälven och kring Hedesundafjärdarna. Socknen är slättland med odlings-, skogs- och mossmarker.[4][5][1]
Socknen genomkorsas av riksväg 56 samt av länsväg X509, gamla länsväg 254.
Ön är ett centrum med hembygdsgården, Skaparbyn, Hedesunda Camping med Sandsnäsbadet.
Geografiska avgränsningar
[redigera | redigera wikitext]Hedesunda socken omfattar den sydöstligaste delen av landskapet Gästrikland. Socken avgränsas i öster av gränsen mot Uppsala län (Söderfors socken) och därmed av Dalälven. Ungefär där E4 korsar länsgränsen viker socknens norra gräns av och går rakt västerut, söder om Åsbogården, genom byn Kessmansbo fram till Främlingshem vid riksväg 56. Här möter sockengränsen kommungränsen mot Sandvikens kommun och sammanfaller med denna söderut till Dalälven och länsgränsen mot Uppsala län (Nora socken) strax öster om Gysinge.
I söder avgränsas socknen av länsgränsen och Hedesundafjärdarna. Socknen omfattar därvid även de landområden som ligger söder om älven och ingår i länet. Dessa kallas Utomälven och omfattar bland annat Hadeholm, Jugansbo, Ansgarii kyrka samt Sevallbo. Sockengränsen går in i Ingensjön och möter här länsgränsen mot Uppsala län. Fram till 2007, innan Heby kommun fördes över från Västmanlands län till Uppsala län, så möttes de tre länen Gävleborg, Uppsala och Västmanland här.
Byar
[redigera | redigera wikitext]Byarna är dels de så kallade "Framsocknes byarna" men även byar från gränderna, som är delområden i Hedsunda socken Dessa gränder är: Utomälven, Vinnersjö, Bodarna samt Hedkarls- och Gammelsällsgränden.[6][7]
|
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1344 Häsunde) kommer från Norra Färjsundet nära kyrkan. Förleden är möjligen häs, 'hässja, höstack', efterleden sund, vilket skulle ge tolkningen 'sundet där det finns många hässjor/höstackar'.[8][5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Från stenåldern finns boplatser. Från järnåldern finns flera gravfält och en fornborg, Kittilberget. Tre runristningar har påträffats i socknen, Gs 4 (vid kyrkan, nu försvunnen), Gs 5 (vid kyrkan, nu i Länsmuseet Gävleborg) och Gs 6 (vid Hade).[4][5][9][10][11]
På pergament eller papper finns nedtecknat att ärkebiskop Nils Allesson visiterade Hedesunda församling år 1302. Andra tidiga dokument är det så kallade Svarta-brevet från år 1401 om rågångar och ett brev om jordbyte mellan bönder i Ön och Hade med mera från år 1424.[12] Totalt omnämns 16 byar från tidigt 1400-tal i dessa båda brev.
Den största folkmängden hade socknen under 1900-talets början med ett invånarantal om 5 000 – 5 100. I tätorten Brunn pågår nu rekonstruktionen av en igenfylld cirka 18 m djup silvergruva, Brunns Silvergruva som preliminärt daterats till 1200-1300-talen.
Kända personer från bygden
[redigera | redigera wikitext]Konstnärer från bygden är Birger Forsberg och 1700-talsmålaren Hans Wikström. Wikström målade ofta bibliska motiv. Dansaren Siri Olson och sångaren Alice Svensson kommer från socknen.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Hedesunda socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 1 893 | |||
1760 | 2 063 | |||
1769 | 2 343 | |||
1780 | 2 475 | |||
1790 | 2 503 | |||
1800 | 2 783 | |||
1810 | 2 931 | |||
1820 | 2 889 | |||
1830 | 3 330 | |||
1840 | 3 560 | |||
1850 | 3 748 | |||
1860 | 4 106 | |||
1870 | 4 321 | |||
1880 | 4 511 | |||
1890 | 4 889 | |||
1900 | 4 992 | |||
1910 | 5 186 | |||
1920 | 5 142 | |||
1930 | 4 525 | |||
1940 | 4 020 | |||
1950 | 3 613 | |||
1960 | 3 272 | |||
1970 | 2 743 | |||
1980 | 2 789 | |||
1990 | 2 768 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hedesunda socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Hedesunda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Hedesunda släktbok, del 1 från 1997
- ^ Folke Hedblom: Gästriklands äldre bebyggelsenamn år 1958, Gästriklands kulturhistoriska förening.
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hedesunda socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hedesunda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ ”Mer om Hedesundas runstenar”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818200742/http://www.foteviken.se/sweden/gastrik/hedesunda/hedesunda2.htm. Läst 5 april 2011.
- ^ Svartabrevet Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hedesunda släktbok 2 delar cirka 950 sidor med 30.000 namn.
- Sigurd Rahmqvist: Det medeltida Sverige, Gästrikland, Riksantikvarieämbetet 1998
- Sigurd Rahmqvist med flera: Tiundaland del 1:4 om bland annat Våla och Tierp, Riksantikvarieämbetet 1974
- Hedesunda; Översiktlig bebyggelsehistorik, Stadsarkitektkontoret, Gävle kommun 1988.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Hedesunda socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Hedesunda socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Om Hedesunda socken (privat webbplats)
- Hedesunda hembygdsförening
|