Hawaiiska
| Hawaiiska | |
| ʻŌlelo Hawaiʻi | |
| Talas i | Hawaii, USA (i synnerhet på Niʻihau) |
|---|---|
| Antal talare | cirka 2000[1] |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | Austronesiska språk |
| Latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Hawaii |
| Språkmyndighet | ingen |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | haw |
| ISO 639‐3 | haw |
Ni'ihau (mörkt rött) där hawaiiska fortfarande används i vardagen. | |
Hawaiiska (eget namn: ʻŌlelo Hawaiʻi[2]) är ett polynesiskt språk som tillsammans med engelska är officiellt språk i den amerikanska delstaten Hawaii.[3] Språket är ett utrotningshotat språk som riskerar att dö ut.[4] På de flesta platser har språket ersatts av engelska och används inte längre i det dagliga umgänget. Ett undantag är ön Niʻihau där hawaiiska fortfarande används dagligen och där hawaiiska är första språk och engelska andra språk eftersom ön är privatägd och besök kontrolleras.[5] Av flera anledningar minskade antalet personer med hawaiiska som förstaspråk med början år 1900 från cirka 37 000 personer till i dag omkring 2000 personer[1]; hälften av dessa är nu mycket gamla.[6]
Hawaiiskans närmaste släktspråk är bl.a. mangareva, nordmarquesiska och sydmarquesiska.[7]
Språkets status började försämras sedan 1820-talet, då missionärer började vara mer aktiva på öarna och engelska börjades använda allt mer. Sedan 1970-talet har språket börjats använda igen i sådana regioner där det redan hade försvunnit.[8][9] På senare tid har det satsats mycket på språkbevarande åtgärder i ett försök att rädda språket från utrotning.
Ett hawaiiskt ord som blivit känt utanför Hawaii är ”wiki” som betyder snabb. Ordet har numera fått betydelsen ”redigerbar webbplats”.[10]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Labial | Alveolar | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ||
| Klusil | p | b | t ~ k | ʔ | |
| Frikativ | h | |||
| Sonorant | w ~ v ~ ʋ | l ~ ɹ ~ ɾ ~ d | ||
Källa:[11]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | i | u |
| Halvsluten | e | o |
| Öppen | a | |
Källa:[11]
Hawaiiskan har dessa diftonger: ae, ai, au, ao, ei, eu, oi, ou och iu.
Ortografi
[redigera | redigera wikitext]Det hawaiiska alfabetet heter ka pīʻāpā Hawaiʻi. Det har 12 bokstäver: vokalerna a, e, i, o och u, samt konsonanterna h, k, l, m, n, p och w, vilket gör det till ett av världens kortaste alfabet.[11]
Det hawaiiska språket använder också makroner, kahakō (¯), och tecknet ʻokina (ʻ). Makroner sätts över vokaler och indikerar att vokalen är lång. ʻOkina indikerar ett glottalstopp, som till exempel mellan vokalljuden i ordet pau "slutet" vs. paʻu "sot".[12]
De flesta hawaiiska ord betonas på näst sista stavelsen, som aloha, [a-lo-ha], ”hej”, ”hej då”. Om den näst sista stavelsen är en del av en diftong, som ai, au, mm, får diftongen betoningen, som makai, [ma-kaj] ”mot havet”. Långa vokaler markerade med makron betonas.
Grammatik och lexikon
[redigera | redigera wikitext]Hawaiiaska är ett VSO-språk. Personliga pronomen delas i singularis, dualis och pluralis.[13]
Räkneord 1-10 på hawaiiska:[14]
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ʻe kahi | ʻe lua | ʻe kolu | ʻe hā | ʻe lima | ʻe ono | ʻe hiku | ʻe walu | ʻe iwa | ʻumi |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Lyovin, Anatole V. (1997) (på engelska). An Introduction to the Languages of the World. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-508116-1
- ^ ”Hawaiian” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/haw. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Constitution of the state of Hawaii” (på engelska). Hawaii legislative reference bureau. Arkiverad från originalet den 24 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130724231656/http://hawaii.gov/lrb/con/conart15.html.
- ^ Hinton, Leanne (2001) (på engelska). The Green Book of Language Revitalization in Practice. Academic Press. http://books.google.com/books?id=b4-Uv129_sMC&lpg=PP1&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false
- ^ Elbert, Samuel H.; Pukui, Mary Kawena (1979) (på engelska). Hawaiian Grammar. Honolulu: The University Press of Hawaii. ISBN 0-8248-0494-5
- ^ ”Did you know Hawaiian is severely endangered?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/125. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Glottolog 4.6 - Hawaiian”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/hawa1245. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”The Hawaiian Language Nearly Died. A Radio Show Sparked Its Revival” (på engelska). NPR. 22 juni 2019. https://www.npr.org/sections/codeswitch/2019/06/22/452551172/the-hawaiian-language-nearly-died-a-radio-show-sparked-its-revival. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Hawaiian Language Pronunciation Guide” (på engelska). Go Hawaii. 5 februari 2019. https://www.gohawaii.com/hawaiian-culture/hawaiian-language-guide. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Hawaiian Dictionaries”. wehewehe.org. http://wehewehe.org/gsdl2.85/cgi-bin/hdict?e=q-11000-00---off-0hdict--00-1----0-10-0---0---0direct-10-ED--4--textpukuielbert,textmamaka-----0-1l--11-en-Zz-1---Zz-1-home-wiki--00-4-1-00-0--4----0-0-11-00-0utfZz-8-00&a=d&d=D21021. Läst 9 september 2020.
- ^ [a b c] ”Hawaiian language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/hawaiian.htm. Läst 9 september 2020.
- ^ ”Hawaiian Orthography” (på engelska). hawaii.edu. 2022. http://www2.hawaii.edu/~strauch/tips/HawaiianOrthography.html. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Hawaiian Language - Structure, Writing & Alphabet” (på engelska). MustGo. https://www.mustgo.com/worldlanguages/hawaiian/. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Fijian-Polynesian languages Comparison (Numbers, Phrases, Colors & Body parts)” (på engelska). ILoveLanguages!. 13 augusti 2020. https://www.youtube.com/watch?v=xUG7yFhiycw. Läst 27 juni 2022.
Internet
[redigera | redigera wikitext]- Grammatik från www.alohafriendsluau.com
- Grammatik från www.magical-hawaii.com
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikipedia har en upplaga på Hawaiiska. |
- www.alohafriendsluau.com - Hawaiiska ord och fraser
- Magical Hawaii - Hawaiiska ord och fraser