Harriet Backer
Harriet Backer | |
Född | Harriet Backer 21 januari 1845[1][2][3] Holmestrands kommun, Norge |
---|---|
Död | 25 mars 1932[4][5][6] (87 år) Oslo |
Begravd | Vår Frelsers gravlund[7] |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Hartvig Nissens skole |
Sysselsättning | Målare[8] |
Föräldrar | Niels Backer |
Släktingar | Agathe Backer-Grøndahl (syskon) |
Utmärkelser | |
Norska kungens förtjänstmedalj i guld (1908)[9] | |
Redigera Wikidata |
Harriet Backer, född 21 januari 1845 i Holmestrand i Norge, död 25 mars 1932, var en norsk målare. Hon anses vara en av Norges viktigaste kvinnliga målare och är känd för sina interiörmotiv, landskapsbilder och detaljer förmedlade med fylliga färger och stämningsfull ljusättning. Harriet Backer var syster till pianisten Agathe Backer Grøndahl.
Liv och karriär
[redigera | redigera wikitext]Harriet Backer växte upp i Holmestrand, och från tolv års ålder i Kristiania. Där utbildade hon sig i teckning och målning för bland andra Jacob Calmeyer, på Johan Fredrik Eckersbergs målarskola, för Christen Brun och på Knud Bergsliens målarskola. Senare var hon elev till Eilif Peterssen och Léon Bonnat. Hon fullföljde utbildningen i München. I tio år bodde hon tillsammans med sin väninna Kitty Kielland i Paris.
Harriet Backer arbetade i en realistisk tradition inom målarkonsten, och hon räknas både som naturalist och en tidig impressionist. Hon var en av Fleskum-målarna, arbetade tillsammans på Fleskum gård i Bærum sommaren 1886. Harriet Backer vann silvermedalj på Världsutställningen 1889 och fick Kungens förtjänstmedalj i guld 1908. Från 1921 mottog hon norska statens konstnärslön.
Samlingar och verk
[redigera | redigera wikitext]Några av Harriet Backers viktigaste verk är Solitude (1878–1880), Blått interiør (1883), Ved lampelys (1890) och Barnedåp i Tanum kirke (1892). Man känner till omkring 180 målningar av henne.
Hennes målningar finns på bland andra Nasjonalgalleriet, Bergen kunstmuseum Göteborgs konstmuseum[10] och Nationalmuseum[11] i Stockholm. Dessutom äger Bærums kommun flera verk.
Under tiden 22 februari till 18 augusti 2024 visas en stor utställning om Harriet Backer på Nationalmuseum i Stockholm.[12]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Else Christie Kieland: Harriet Backer – 1845–1932, 1958.
- Marit Lange: Harriet Backer, 1995.
- Erloing Lone: Harriet Backer – med en skildring av barndoms- og ungdomstiden, 1924.
- Fogelström Lollo, Robbert Louise, red (1988). De drogo till Paris: nordiska konstnärinnor på 1880-talet : [16 september-6 november 1988]. Liljevalchs katalog, 0349-1137 ; 393. Stockholm: Liljevalchs konsthall. sid. 112-147. Libris 7760826. ISBN 918682838X, Marit Lange: "Harriet Backer och Kitty Kielland i Paris på 1880-talet."
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, rkd.nl , läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Harriet Backer, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 3391, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Harriet Backer, Backer, Harriet (på engelska), Benezit Dictionary of Artists, 16 december 2017, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00009651, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ KulturNav, KulturNav-ID: 2897b93b-f964-4caa-9516-d4abd99854ec, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: backer-harriet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.begravdeioslo.no , läst: 28 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 9 augusti 2021, ULAN: 500013350, läs online, läst: 11 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Tildelinger av ordener og medaljer, Norska kungahuset.[källa från Wikidata]
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Nationalmuseum
- ^ Haugsbø Tove, Hansen Vibeke Waallann, red (2023). Harriet Backer. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; nr 694. [Stockholm]: Nationalmuseum. Libris k2wrx08rhrqw4t9g. ISBN 9783777442136
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Avskedet, 1878
-
Blå interiør, 1883, med kollegan Asta Nørregaard som modell
-
På bleikevollen, 1886-87
-
Chez moi, 1887
-
Bygdesmomakare, 1887
-
Ved lampelys, 1890
-
Aften, interiør, 1890
-
Ved lampelys, 1890
-
Barnedåp i Tanum kirke, 1892
-
Kolbotnstua, 1896