Harbo landskommun var en tidigare kommun i Västmanlands län.
När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner. Denna kommun bildades då i Harbo socken i Våla härad i Uppland.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Harbo kommun i Östervåla landskommun. 1971 uppgick Östervåla kommun i Heby kommun.[1]
- Olof Forsell 1862
- Gustaf Kastengren 1863–71
- D. J. Göthe 1872
- C. A. Öhrn 1873–83
- Johan Petter Martinelle, 1883–98
- J. Höijer 1899–05
- Per Persson i Holm 1906–12
- Petrus Eriksson i Stalbo 1901–08
- Per Erik Andersson i Holm 1920–47
- Anders Persson i Holm 1948–51
- N. A. Drakenberg i Hässelby 1862–69
- A. G. Sandberg i Brattberg 1870–72
- L. G. Andersson i Svina 1873–76
- Anders Eriksson i Bogärde 1877–88
- Erik Persson i Stalbo 1889–92
- Per Persson i Holm 1893–96
- Gustaf Pettersson i Floberga 1897–00
- Petrus Eriksson i Björka 1913–09
- Per Erik Andersson i Holm 1909–12
- Gustaf Bergman i Marbäck 1913–20
- Konrad Gustafsson i Floberga 1921–42
- Fritjof Pettersson i Hässelby 1943–47
- Elis Larsson i Gransätra 1948–51
- Harbo socken, K. G. Söderhielm, Östervåla 1971
