Pitholmen
.jpg)
Pitholmen är en ö i Pite skärgård, tidigare definierad som halvö.[a][3] En smal kanal (Strömsundskanalen[4]) skiljer Pitholmen från fastlandet ett par hundra meter från Piteå centrum, och Piteälven vid Pitsund i söder. Landhöjningen har gjort att Pitholmen vuxit ihop med flera mindre grannöar, och den är numera 81 km2 stor.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Pitholmen täcks huvudsakligen av skog. Hela den södra halvan domineras av tallhed. De norra och östra delarna bjuder på mer varierad terräng. Högsta punkten är Degerberget (cirka 80 m ö.h.), som bjuder på fin utsikt ut mot skärgården. Centrala Pitholmen domineras av sjön Storträsket.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Byn hette "Pithaholmen" i 1539 års landskapshandling för Västerbottens län. Det fanns 19 registrerade hemman med 20 män, varav en var en son till en av hemmansägarna.[5] Kvinnor och barn fanns naturligtvis i byn, men på den tiden fördes de inte in i landskapshandlingarna. Kvinnor registrerades endast i dessa handlingar om de blivit änkor efter sina avlidna makar eller om de var ogifta döttrar - kallade pigor - som blivit ensamma kvar på hemmanen efter föräldrarna dött.
I 1642 års länsräkenskaper kallades byn "Pÿtholm" och det fanns 26 registrerade hemman och dito personer varav nio var kvinnor. Av de nio var fyra ogifta, döttrar till hemmansägare: Malin Pigha, Karin Pigha, Sigrij Pigha och ytterligare en Sigrij Pigha.[6]
År 1653 fanns 26 hemman i byn. På tre av dem fanns kvinnor: Malin piga, hustru Karin samt Anna piga. Totalt fanns 84 skattepliktiga antecknade, barn under 15 år inte inkluderade.[7]
I historisk tid gick vägen till och från Piteå stad över Pitholm på grund av att sundet mellan fastlandet och ön var smalast där med följd att ett färjeläge upprättades. När topografen och genealogen Abraham Abrahamsson Hülphers var på resa genom Norrland, Norrbotten inkluderad, vid mitten på 1750-talet och framåt, besökte han Piteå socken. Om Pitholm och färjeläget över sundet beskrev han: "Nu hafwa resande mera beqwämligt, sedan ny wäg 1765 uptogs ifrån Jäfre öfwer Pitholmen och Pitsund, som wid Färgstaden är 300 alnar bredt, och sedan öfwer Strömsunds=bron genom Piteå Stad, och därifrån til Gamle byn [Öjebyn]".[8] Det fanns även ett gästgiveri på Pitholm.
Sundet blir kanal
[redigera | redigera wikitext]Mellan fastlandet (på "Häggholmen", tidigare en egen ö) och Pitholmen byggdes en första bro i slutet av 1760-talet. Bron var i trä och 120 meter lång. På den norra sidan av bron byggdes även en tullbom, för förtullningen av varor som fördes över bron in i Piteå; tullbommen fanns kvar fram till 1860-talet.[3]
Vid den här tiden var Strömsundet en väl använd båtled. Segelskutor kunde fram till 1700-talet segla genom Strömsundet söder om Häggholmen (det centrala Piteå, på fastlandet),[9] mellan den södra och den norra hamnen i Piteå.
Genom den pågående landhöjningen (som runt Piteå är på cirka 9 mm per år[10]) försvårades trafiken med tiden.[11] Åren 1877/–1878 omvandlades sundet till kanal, genom att man försåg stränderna med strandskoning och fördjupade sundet. Fortsatt landhöjning gjorde en ny, tvåårig fördjupningsinsats nödvändig på 1920-talet; samtidigt byggdes en ny betongbro som ersättare för den tidigare Strömsundsbron.[4]
Ytterligare ny bro mellan fastlandet och ön byggdes 1965, efter att Sundsgatan i Piteå förlängts. Nya kanalarbeten planerades 2019, på grund av den fortsatta uppgrundningen av kanalen.[4]
Växande ö
[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-07)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
1918 omfattade Pitholmen 60,8 kvadratkilometer.[12] I början av 2000-talet har ön genom landhöjningen vuxit till 81 kvm, vilket gör att den numera är den största ön i Norrland (större än den tidigare största ön, Alnön, med dess numera 68 kvm).[13] Pitholmen har genom åren vuxit ihop med sina närmaste grannöar Bondön, Nötön/Renön och Nördharaholmen, vilket ökat på arean.
Vad gäller Bondön, längst i sydöst på den sammanslagna Pitholmen, kan denna snart återfå status som ö. Piteå kommun ansvarar för ett kanalbygge (som enligt tidigare planer skulle varit färdig hösten 2015) genom näset vid Sikörsviken, mellan de två öhalvorna. Kanalen är tänkt att underlätta småbåttrafiken mellan Piteås södra och norra skärgård.[14]
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Pitholmens västra och södra sida är bebyggda. I väster ligger sjukhuset, Strömbackaskolan och stadshuset jämte stadsdelarna Svartudden, Strömnäs, norra Pitholm, Durrnäs och södra Pitholm. Längs den södra strandremsan ligger Strömsborg, Klubbgärdet, Furuberget, Munksund och Skuthamn. I sydöst tar Pite havsbad en stor del av den stranden. Ute på den östra udden Nördharaholmen ligger en djupvikshamn med tillhörande industriområde.
Sommarstugor finns det gott om. Många av Pitholmens strandkanter är bebyggda, och i samband med det ovannämnda kanalbygget (norr om Bondön) planeras byggen av fritidshus, camping och småbåtshamn.[14]
Befolkningsutveckling[förtydliga]
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Pitholm 1900–1900[15] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 1 350 | † | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statistiska centralbyrån definierar numera även landmassor som avgränsas genom exempelvis kanaler som öar.[1] Denna omdefinition av öbegreppet ledde bland annat 2014 till att Södertörn-Nacka fick status som Sveriges tredje största ö.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Flest öar finns i Norrbotten”. Statistiska Centralbyrån. 8 december 2014. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/strandnara-markanvandning/pong/statistiknyhet/kust-strander-och-oar-2013/. Läst 27 februari 2020.
- ^ Forsberg, Oskar (15 december 2014). ”Oväntad tredjeplats i ny svensk ö-lista”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rL9jyw. Läst 27 februari 2020.
- ^ [a b] ”Pitholmen - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pitholmen. Läst 27 februari 2020.
- ^ [a b c] ”Strömsundskanalen”. kanaler.arnholm.nu. http://kanaler.arnholm.nu/stromsunds.shtml. Läst 27 februari 2020.
- ^ ”Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1539: 1 (1539) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044382_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=2492,2260,4349,1982. Läst 13 december 2022.
- ^ Länsräkenskaper Piteå socken 1642, länsräkenskaper Västerbottens län 1631-1820, Riksarkivet, fol. 146.
- ^ Mantalslängd Piteå socken 1653, mantalslängder Västerbottens län 1642-1820, Riksarkivet, fol. 428.
- ^ Hülphers Abrahamsson, Abraham (1798). Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten. 1 Bandet. Västerås. sid. 127-128
- ^ ”Strömsundskanalen renoveras”. pt.se. 3 maj 2019. Arkiverad från originalet den 5 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210305131210/https://pt.se/11211603. Läst 27 februari 2020.
- ^ ”Landhöjning och vattenstånd | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/landhojning-och-havsvatttenstand-1.3437. Läst 27 februari 2020.
- ^ ”Strömsundskanalen”. kanaler.arnholm.nu. http://kanaler.arnholm.nu/stromsunds.shtml. Läst 27 februari 2020.
- ^ ”1133-1134 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor)”. runeberg.org. 26 november 1918. https://runeberg.org/nfcg/0609.html. Läst 27 februari 2020.
- ^ ”De 50 största öarna, reviderad 2015-09-22”. web.archive.org / SCB. 3 mars 2016. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303202852/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och-oar/13042/13049/21205/. Läst 27 februari 2020.
- ^ [a b] Gustafsson, Joel (9 juli 2015). ”Sten Olsson säljer Bondön”. www.pt.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227145004/https://www.pt.se/nyheter/pitea/sten-olsson-saljer-bondon-9401671.aspx. Läst 27 februari 2020.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.