Hapalemur griseus gilberti
Hapalemur griseus gilberti Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Strepsirrhini |
Familj | Lemurer |
Släkte | Halvmakier Hapalemur |
Art | Hapalemur griseus |
Underart | H. g. gilberti |
Vetenskapligt namn | |
§ Hapalemur griseus gilberti | |
Auktor | Rabarivola et al., 2007 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Hapalemur griseus gilberti är en underart till Hapalemur griseus som ingår i släktet halvmakier bland lemurerna.[1] Populationen betraktas av några zoologer som art.
Dessa halvmakier är med en genomsnittlig vikt av 967 g tyngre än de andra tre underarterna av Hapalemur griseus. De har däremot en mindre kroppslängd (huvud och bål) av cirka 28 cm. Svanslängden ligger vid 35 cm. Underartens öron är jämförd med huvudets storlek kortare än hos andra underarter. Individerna har en rödbrun päls på ryggen och en grå päls på undersidan som får en rödaktig skugga vid bakkroppen. Populationen har en mörkgrå svans.[2]
Utbredningsområdet ligger i östra Madagaskar och begränsas av floderna Mangoro och Onive i norr samt av floden Nesivolo i syd. Liksom andra underarter är populationen bunden till skogar med en undervegetation av bambu.[1] Individerna är dagaktiva.[2]
Underarten förekommer i en region som är mindre än 860 km². IUCN listar Hapalemur griseus gilberti på grund av habitatförstöring som starkt hotad (EN).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Andriaholinirina, N. et. al. 2014 Hapalemur griseus gilberti Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 15 januari 2017.
- ^ [a b] Russell A. Mittermeier et al.. ”Hapalemur griseus gilberti”. Lemures of Madagascar. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116171853/http://lemursofmadagascar.com/html/content/hapalemur-griseus-gilberti-rabarivola-et-al-2007. Läst 15 januari 2017.