Halsartär
Halsartären (latin: arteria carotis communis; engelska: Common Carotid Artery, CCA) försörjer hjärnan, hals och ansikte med syresatt blod blod.[1] Det finns två halsartärer, en på varje sida av halsen. I nivå med sköldbrosket delar var och en av dem sig i två grenar - en yttre (arteria carotis externa) - som försörjer hals och ansikte, och en inre (arteria carotis interna) - som försörjer hjärnan. Vanligen är internan posteriort (bakom) externan.
De båda artärerna finns på vänster och höger sida av kroppen. Artärerna har olika ursprung men följer symmetriska förlopp. Den högra halsartär har sitt ursprung i halsen från den brachiocefaliska stammen, den vänstra kommer från aortabågen.
Halsartären är ett extrakraniellt (itanför hjärnan liggande) kärl som har en trilaminär struktur: intima, media och adventitia) och fungerar som ett kapsitanskärl.[2]
Medeldiametrarna för de halsartären hos är 6,5 mm vuxna män och 6,1 mm kvinnor.[3]
I bröstkorgen
[redigera | redigera wikitext]Endast den vänstra halsartären finns i bröstkorgen. Dess ursprung är direkt från aortabågen passerar mediastinum till den vänstra sternoclavikulära leden.
I halsen
[redigera | redigera wikitext]De båda halsartärnas cervikala delarna av halsartärerna har ett liknande förlopp på halsen.
Varje kärl passerar snett uppåt, strax bakom sternoclavicular leden i nivån av den övre kanten av sköldkörtelbrosket, där det delar sig.
I nivå av den fjärde halskotan delar sig den halsartären i en inre halsartär (latin: arteria carotis interna) och en yttre halspulsåder (latin: arteria carotis externa). Den intre grenen försörjer hjärnan. Den yttre försörjer halsen och ansiktet.
Klinisk signifikans
[redigera | redigera wikitext]Halsartären kan användas för att mäta pulsen,[4] speciellt hos patienter som är i chock och som saknar en puls i de mer perifera artärerna i kroppen. Pulsen tas genom att palpera artären precis djupt till den främre kanten av sternocleidomastoidmuskeln i nivå med den övre kanten av sköldkörtelbrosket.
Närvaro av en halspuls har uppskattats indikera ett systoliskt blodtryck på mer än 40 mmHg.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Mellersta hjärnartären
- Karotisdissektion
- Karotisstenos
- Karotissinus
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Common carotid artery, 25 augusti 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Gemensam halsartär | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D017536/carotid-artery-common. Läst 13 juli 2023.
- ^ Warlow, Charles; van Gijn, Dennis, et. al (2008). Stroke: Practical Management (3rd Edition). sid. 135-135
- ^ J. Krejza; M. Arkuszewski; S. Kasner; J. Weigele; A. Ustymowicz; R. Hurst; B. Cucchiara; S. Messe (April 2006). ”Carotid Artery Diameter in Men and Women and the Relation to Body and Neck Size.”. Stroke 37 (4): sid. 1103–1105. doi:. PMID 16497983.
- ^ ”Anatomically specific clinical examination of the carotid arterial tree”. Anatomical Science International 82 (1): sid. 16–23. March 2007. doi:. PMID 17370446.
- ^ ”Accuracy of the advanced trauma life support guidelines for predicting systolic blood pressure using carotid, femoral, and radial pulses: observational study”. BMJ 321 (7262): sid. 673–4. September 2000. doi:. PMID 10987771.