Halleluja (begrepp)
| Halleluja |
|---|
 Sida ur Skaramissalet (från Skara domkyrka, skriven 1150 och troligen Sveriges äldsta bok), med Halleluja-psalm för Kristi himmelsfärds dag |
Halleluja är ett ord med främst religiöst judisk och kristen användning. Det används i samband med hyllningar av Gud och förekommer i Bibeln på många ställen, inte minst i Psaltaren. Ordet, som ordagrant betyder "Prisa Jah" (kortform av egennamnet Jahve/Jehova) har givit namn åt flera psalmer.
Historik och användning
[redigera | redigera wikitext]Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet – i latinsk form som Alleluia – är en translitterering av det hebreiska ordet הַלְלוּיָהּ (Halləluya; tiberiansk hebreiska: Halləlûyāh). Betydelsen är "prisa/lovsjung (הַלְּלוּ) Jah (יָהּ)". Det består grammatiskt av tre olika delar:[1]
- hallel (verbet lovprisa, hylla)
- -u (imperativ-ändelse)
- jah (kortform för Guds vanligaste namn, översätts oftast till Herren på svenska)
I skrift och tal
[redigera | redigera wikitext]Ordet förekommer bland annat i Psaltaren också i en förkortad version, som hallelu! (prisa!).[1]
Ordet är vanligt förekommande i Psaltaren och upptogs tidigt i den kristna gudstjänsten. Det används fortfarande inom judendomen som en del av bönerna och hörs i både judiska och kristna gudstjänster som omkväde i samband med psaltarsång och nära andra böner och lovprisanden. Inom både den romerska och bysantinska liturgin förekommer Halleluja i hyllningar till Kristus inför den avslutande evangelieläsningen.[2]
Flera psalmer med titeln "Halleluja" har publicerats på svenska. Nedan är två exempel:
- Nr 682 i Segertoner 1988 under rubriken "Bibelvisor och körer".
- Nr 707 i Verbums psalmbokstillägg 2003 en psalmtext under rubriken "Lovsång och tillbedjan"
Uttal
[redigera | redigera wikitext]I svenska religiösa sammanhang förekommer två uttal av ordet. Det är dels med betoning på den (andra och) fjärde stavelsen (/hale:lɵ'jɑ:/), dels med betoning på den tredje stavelsen (/hale'lʉ:jɑ/). Den senare betoningen är vanlig inom frikyrkorna[2] och Frälsningsarmén och anses bero på påverkan från engelskan.[3] Även som allmänt begrepp utanför kyrkliga sammanhang är betoningen på den tredje stavelsen vanligen förekommande.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Jarvid, Tomas (29 maj 2013). ”Vad betyder Halleluja egentligen? Gästblogg av Simon Joelsson”. svenskakyrkan.se. https://blogg.svenskakyrkan.se/vandravagen/2013/05/29/vad-betyder-halleluja-egentligen-gastblogg-av-simon-joelsson/. Läst 14 september 2017.
- ^ [a b] halleluja i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 14 september 2017.
- ^ ”halleluja”. saob.se. https://www.saob.se/artikel/?seek=halleluja&pz=1. Läst 14 september 2017.
| ||||||||