Hagby kyrka, Småland
| Hagby kyrka | |
| Kyrka | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Kalmar län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Växjö stift |
| Församling | Arby-Hagby församling |
| Koordinater | 56°33′16.62″N 16°10′36″Ö / 56.5546167°N 16.17667°Ö |
| Invigd | 1100-talet |
| Webbplats: Sv kyrkan i Södra Möre pastorat | |
Hagby kyrka är en kyrkobyggnad i Hagby i Växjö stift. Den har alltsedan medeltiden varit sockenkyrka i Hagby socken. Nu är den församlingskyrka i Arby-Hagby församling.
Kyrkobyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Hagby kyrka är en av sammanlagt åtta bevarade svenska rundkyrkor. Hagby kyrka är den rundkyrka, vars medeltida exteriör är bland de bäst bevarade i landet; även absiden och de höga murarna för ovanvåningen finns kvar. Den kan dock, när det gäller absiden, jämföras med Skörstorps kyrka utanför Falköping. På korväggen och under orgelläktaren finns fragment av medeltida kalkmålningar; från medeltiden finns också en dopfunt och ett triumfkrucifix. Vid den senaste renoveringen har man försökt betona byggnadens gamla, slutna karaktär, varmed den framstår som ett av de främsta exemplen bland bevarade rundkyrkor, vars arkitektur annars är mest känd från Bornholm.
Föregångare till Hagby stenkyrka anses ibland Sankt Sigfrids träkapell ha varit, vilken låg ett par kilometer söder om den nuvarande. Kapellet saknar emellertid datering och att det ska ses som en direkt föregångare till kyrkan är mindre sannolikt. Stenkyrkan uppfördes under 1200-talet. Traditionellt anses kyrkan ha blivit uppförd som både helgedom och försvarsanläggning, således en så kallad försvarskyrka. I murarnas överdel finns därför sjutton muröppningar som tolkats ha varit skott- och kastgluggar. Försvarsfunktionens framträdande roll har dock blivit ifrågasatt i nyare forskning. Möjligen kan ovanvåningen ha fungerat som en väl upplyst "paradvåning" om nu sådana förekom i klerikala byggnader. Under seklernas lopp har kyrkan haft olika gestaltningar. Ursprungligen tycks där ha funnits ett centraltorn och mellan detta och ytterväggarna har det funnits två eller tre olika våningsplan. Detta torn revs förmodligen under 1660-talet.
Under 1760-talet tillkom en ny altaruppsättning, av vilken det återstår en altartavla och vissa figurer. År 1923 togs en ny altartavla i bruk. Nuvarande tunnvalv av trä torde ha tillkommit under 1830-talet, samt är täckt med kyrkspån. Efter ett förslag av Rolf Bergh gjordes en omfattande inre restaurering 1965-1968.
Restaureringen 2010-2016
[redigera | redigera wikitext]2010-2016 genomgick kyrkan en radikal inre restaurering i syfte att återställa kyrkorummet till sin ursprungliga karaktär men i modern tappning. Kyrkan återöppnades den 22 maj 2016 av biskop Fredrik Modéus.
All inredning i form av orgelläktare, bänkar och predikstol har tagits bort. Trägolvet har ersatts av stengolv. Genom att golvet sänkts har de ursprungliga bänkarna utmed kyrorummets runda vägg frilagts och används numera. Fragment av medeltida kalkmålningar samt konsekrationskors har konserverats. I korabsiden hänger ett Triumfkrucifix av trä från regional verkstad från omkring 1500.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Interiör med centralaltaret och korabsiden samt sittbänkar utmed kyrkväggarna. -
-
-
Ställ för dopskålen -
Centralaltaret. -
Glasmålning i korabsiden. -
Triumfkrucifix i korabsiden. -
Orgel
[redigera | redigera wikitext]- 1706: Orgelbyggare Johan Åhrman bygger ett orgelverk i kyrkan med 9 stämmor.
- 1888: Firma E A Setterquist & Son, Örebro, bygger en sexstämmig enmanualig orgel med pedal.
- 1962: Firma Olof Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg, bygger en tolvstämmig orgel med mekanisk traktur och registratur. Fasaden är från 1888 års orgel.
Disposition:
| Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
| Rörflöjt 8' | Gedackt 8' | Subbans 16' | 1/P |
| Principal 4' | Flöjt 4' | Principal 8' | II/P |
| Kvinta 2 2/3' | Kvintadena 4’ | II/I | |
| Gemshorn 2' | Principal 2’ | ||
| Mixtur III chor. | Scharff II chor. | ||
| Crescendosvällare |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Iwar Andersson. Hagby fästningskyrka. I: Fornvännen 1967:1
- Marit Anglert. 1993. Kyrkorna i Möre. I: "Möres kristnade" (Red. H. Williams). Uppsala
- Pierre Petersson. 2007. Hagby kyrka, Södra Hagby och berättelsen om medeltidens gryning. I: "Södermörekrönikan 2007". ISSN 1650-8238
- Våra kyrkor, Klarkullens förlag, Västervik (1990), ISBN 91-971561-0-8
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Om Hagby kyrkas historia.
- Kerstin Dahlin presenterar Hagby kyrka.
- Rundkyrkor i Sverige.
- Historiska museet: Medeltidens bildvärld 910710F1 Dopfunt
- Historiska museet: Medeltidens bildvärld 910710S2 Krucifix
Wikimedia Commons har media som rör Hagby kyrka, Småland.
