Hoppa till innehållet

HMS Trinidad (46)

Från Wikipedia
HMS Trinidad
Allmänt
Typklass/KonstruktionLätt kryssare
FartygsklassFiji-klass
Operatör Royal Navy
NamneTrinidad
Historik
Kölsträckt21 april 1938
Sjösatt21 mars 1941
Levererad14 oktober 1941
ÖdeSvårt skadad i en tysk flygattack den 15 maj 1942, senare borrad i sank samma dag av allierade fartyg
Tekniska data
Längd169,3 meter
Bredd18,9 meter
Djupgående6 meter
Deplacement8 670-10 896 ton
Maskin4 x växlade Parsonturbiner
80 000 shp (60 000 kW)
Maximal hastighet32,25 knop (59,73 km/h)
Räckvidd6 250 nautiska mil (11 580 km) vid 13 knop
Besättning733 (fredstid)
900 (krigstid)
Bestyckning4 x trippelmonterade 15,2 cm sjömålskanoner
4 x dubbelmonterade 10,2 cm allmålskanoner
2 x fyrdubbelt monterade 40 mm "pom-pom" luftvärnskanoner
4 x fyrdubbelt monterade 12,7 mm kulsprutor
2 x trippelmonterade 53,3 cm torpedtuber
Flygplan2 x sjöflygplan

HMS Trinidad var en lätt kryssare av Fiji-klass i Royal Navy. Hon sänktes när hon tjänstgjorde i Arktis som konvojeskort efter att ha skadats när hon eskorterade PQ 13 år 1942.

Huvudartikel: Fiji-klass

Trinidad hade ett deplacement på 8 670 ton vid standardlast[1] och 10 896 ton vid fullast. Hon hade en total längd på 169,3 meter, en bredd på 18,9 meter[2] och ett djupgående på 6 meter. Fartygen drevs av fyra växlade Parsonturbiner, som var och en drev en axel, med hjälp av ånga från fyra Admiralitets 3-trumspannor. Turbinerna hade en effekt på totalt 80 000 axelhästkrafter (60 000 kW) och de fartyget gav en maxhastighet på 32,25 knop (59,73 km/h).[1] Trinidad hade en metacentrisk höjd på 1 meter vid fullast.[2] Fiji-klassen hade tillräckligt med bränsle för att ge dem en räckvidd på 6 520 nautiska mil (12 080 km) vid 13 knop (24 km/h).[1] Fartygens besättning var 733 officerare och sjömän i fredstid och 900 under krig.[2]

Insidan på en av Fiji-klassens Mark XXIII 15,2 cm torn.

Fiji-klassens huvudartilleri bestod av ett dussin BL 6-tums (15,2 cm) Mk XXIII-kanoner i fyra torn med tre kanoner vardera, varav ett par för och akter om överbyggnaden. Deras sekundära beväpning bestod av åtta 4-tums (10,2 cm) Mk XVI allmålskanoner i fyra dubbeltorn. Luftvärnet för kryssarna tillhandahölls av två fyrdubbla 2-pundiga (40 mm) luftvärnskanoner och två fyrdubbla fästen för Vickers 0,5 tum (12,7 mm) kulsprutor. Kryssarna hade också två trippelmonterade 53,3 cm torpedtuber, med en montering på vardera sida.[2]

Fiji-klassen saknade ett fullständigt pansarbälte i vattenlinjen. Sidorna i deras pann- och maskinrum och magasin skyddades av ett pansar på 83-89 mm. Däcket över magasinen och vissa av maskinrummen var förstärkt med en tjocklek på 51-89 mm[2] och huvudkanontornen hade endast splitterskydd med en tjocklek på 25-51 mm.[1] De hade en flygplanskatapult och två Supermarine Sea Otter eller Walrus sjöflygplan.[3]

Tidig tjänstgöring

[redigera | redigera wikitext]
Trinidad sedd från HMS Fury i Nordatlanten under ett konvojeskortuppdrag. Trinidad är målad i ett dazzle-kamouflage

Trinidad byggdes av HM Dockyard Devonport. Hon kölsträcktes den 21 april 1938, sjösattes den 21 mars 1941 och togs i bruk den 14 oktober 1941. Fartyget befann sig i den brittiska hemmaflottan under sin korta tjänstgöringstid.

När hon eskorterade konvoj PQ 13 i mars 1942 hamnade hon och andra eskortfartyg i strid med tyska jagare av Narvik-klass. Hon träffade och skadade den tyska jagaren Z26 och inledde sedan en torpedattack. En av hennes torpeder hade ett fel, möjligen påverkad av de isiga vattnen och minusgrader som var vanliga i Atlanten på väg till Ryssland. Detta ledde till att torpeden färdades långsamt med en hastighet långt under de 46 knop som förväntades, och den reducerade hastigheten ledde till att torpeden träffade Trinidad när hon utförde undvikande sicksackmanövrar i sin väg, vilket dödade 32 män.[4]

Trinidad bogserades bort och kunde sedan fortsätta på egen hand mot Murmansk. Den tyska ubåten U-378[5] försökte angripa och sänka den skadade kryssaren, men upptäcktes och attackerades av jagaren Fury.[6] Vid ankomsten till Murmansk genomgick Trinidad en partiell reparation.

Trinidad under reparation i Kolabukten

Den 13 maj 1942 gav hon sig iväg för att återvända hem, eskorterad av jagarna Foresight, Forester, Somali och Matchless. Andra fartyg från hemmaflottan utgjorde en yttre skyddande styrka i närheten. Hennes hastighet reducerades till 20 knop (37 km/h) på grund av de skador hon hade fått. Under resan attackerades hon av mer än tjugo Ju 88-bombflygplan den 14 maj 1942. Alla attacker missade, med undantag för en bomb som träffade nära den tidigare skadan och startade en allvarlig brand. Sextiotre män förlorades,[7] inklusive tjugo överlevande från kryssaren Edinburgh, som hade sänkts två veckor tidigare. Beslutet togs att borra henne i sank och den 15 maj 1942 torpederades hon av Matchless och sjönk i Norra ishavet, norr om Nordkap.[8]

  1. ^ [a b c d] Whitley, p. 120
  2. ^ [a b c d e] Raven & Roberts, p. 422
  3. ^ Raven & Roberts, p. 201
  4. ^ ”Proms night for HMS Trinidad Arctic Convoy veteran”. BBC News. 7 september 2013. https://www.bbc.co.uk/news/uk-wales-south-west-wales-23993233. Läst 27 mars 2015. 
  5. ^ ”U-378”. uboat.net. http://www.uboat.net/boats/u378.htm. Läst 27 mars 2015. 
  6. ^ ”Russian Convoys 1941–45”. naval-history.net. http://www.naval-history.net/WW2CampaignsRussianConvoys.htm. Läst 27 mars 2015. 
  7. ^ ”HMS Trinidad – Colony type light cruiser”. naval-history.net. http://www.naval-history.net/xGM-Chrono-06CL-Trinidad.htm. Läst 27 mars 2015. 
  8. ^ ”HMS Trinidad (46)”. uboat.net. http://uboat.net/allies/warships/ship/4030.html. Läst 27 mars 2015. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Campbell, N.J.M. (1980). ”Great Britain”. i Chesneau, Roger. Conway's All the World's Fighting Ships 1922–1946. New York: Mayflower Books. sid. 2–85. ISBN 0-8317-0303-2 
  • Colledge, J. J. (2020). Ships of the Royal Navy: The Complete Record of All Fighting Ships of the Royal Navy from the 15th Century to the Present. Barnsley, UK: Seaforth Publishing. ISBN 978-1-5267-9327-0 
  • Friedman, Norman (2010). British Cruisers: Two World Wars and After. Barnsley, UK: Seaforth Publishing. ISBN 978-1-59114-078-8 
  • Raven, Alan (1980). British Cruisers of World War Two. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-922-7 
  • Rohwer, Jürgen (2005). Chronology of the War at Sea 1939–1945: The Naval History of World War Two. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-59114-119-2 
  • Whitley, M. J. (1995). Cruisers of World War Two: An International Encyclopedia. London: Cassell. ISBN 1-86019-874-0 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]