Hoppa till innehållet

HMS Nigeria (60)

Från Wikipedia
HMS Nigeria
Allmänt
Typklass/KonstruktionLätt kryssare
FartygsklassFiji-klass
Operatör Royal Navy
 Indiens flotta
NamneNigeria
Historik
Kölsträckt8 februari 1938
Sjösatt18 juli 1939
Levererad23 september 1940
ÖdeSåld till Indien som Mysore 29 augusti 1957, senare skrotad 1986
Tekniska data
Längd169,3 meter
Bredd18,9 meter
Djupgående6 meter
Deplacement8 670-10 896 ton
Maskin4 x växlade Parsonturbiner
80 000 shp (60 000 kW)
Maximal hastighet32,25 knop (59,73 km/h)
Räckvidd6 250 nautiska mil (11 580 km) vid 13 knop
Besättning733 (fredstid)
900 (krigstid)
Bestyckning4 x trippelmonterade 15,2 cm sjömålskanoner
4 x dubbelmonterade 10,2 cm allmålskanoner
2 x fyrdubbelt monterade 40 mm "pom-pom" luftvärnskanoner
2 x fyrdubbelt monterade 12,7 mm kulsprutor
2 x trippelmonterade 53,3 cm torpedtuber
Flygplan2 x sjöflygplan

HMS Nigeria var en lätt kryssare av Fiji-klass i Royal Navy som färdigställdes i början av andra världskriget. Hon var uppkallad efter den brittiska kolonin Nigeria.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Fiji-klass

Nigeria hade ett deplacement på 8 670 ton vid standardlast[1] och 10 896 ton vid fullast. Hon hade en total längd på 169,3 meter, en bredd på 18,9 meter[2] och ett djupgående på 6 meter. Fartygen drevs av fyra växlade Parsonturbiner, som var och en drev en axel, med hjälp av ånga från fyra Admiralitets 3-trumspannor. Turbinerna hade en effekt på totalt 80 000 axelhästkrafter (60 000 kW) och de fartyget gav en maxhastighet på 32,25 knop (59,73 km/h).[1] Nigeria hade en metacentrisk höjd på 1 meter vid fullast.[2] Fiji-klassen hade tillräckligt med bränsle för att ge dem en räckvidd på 6 520 nautiska mil (12 080 km) vid 13 knop (24 km/h).[1] Fartygens besättning var 733 officerare och sjömän i fredstid och 900 under krig.[2]

Insidan på en av Fiji-klassens Mark XXIII 15,2 cm torn.

Fiji-klassens huvudartilleri bestod av ett dussin BL 6-tums (15,2 cm) Mk XXIII-kanoner i fyra torn med tre kanoner vardera, varav ett par för och akter om överbyggnaden. Deras sekundära beväpning bestod av åtta 4-tums (10,2 cm) Mk XVI allmålskanoner i fyra dubbeltorn. Luftvärnet för kryssarna tillhandahölls av två fyrdubbla 2-pundiga (40 mm) luftvärnskanoner och två fyrdubbla fästen för Vickers 0,5 tum (12,7 mm) kulsprutor. Kryssarna hade också två trippelmonterade 53,3 cm torpedtuber, med en montering på vardera sida.[2]

Fiji-klassen saknade ett fullständigt pansarbälte i vattenlinjen. Sidorna i deras pann- och maskinrum och magasin skyddades av ett pansar på 83-89 mm. Däcket över magasinen och vissa av maskinrummen var förstärkt med en tjocklek på 51-89 mm[2] och huvudkanontornen hade endast splitterskydd med en tjocklek på 25-51 mm.[1] De hade en flygplanskatapult och två Supermarine Sea Otter eller Walrus sjöflygplan.[3]

Tjänstgöring

[redigera | redigera wikitext]

Hemmavatten

[redigera | redigera wikitext]
Skeppets emblem på National Maritime Museum

Nigeria tjänstgjorde nära de brittiska öarna och utanför den skandinaviska kusten i början av kriget. Den 28 juni 1941 hittade Nigeria tillsammans med jagarna Bedouin, Tartar och Jupiter det tyska väderfartyget Lauenburg i tät dimma nordost om Jan Mayen. Det tyska fartyget upptäcktes med hjälp av HF/DF radiopejling. Besättningen på Lauenburg övergav fartyget efter att ha blivit beskjuten, vilket gjorde det möjligt för britterna att borda henne. Värdefulla kodböcker och delar av Enigma-maskinen hittades ombord. Detta var en av de tidigaste erövranden av material kopplat till Enigma under kriget, och kom några veckor efter att jagaren Bulldog hade kommit över den första kompletta Enigma-maskinen från den tyska ubåten U-110 den 9 maj 1941.

I juli 1941 blev Nigeria flaggskepp för Force K, som leddes av konteramiral Philip Vian. Under denna period gjorde Force K två expeditioner till Spetsbergen (norskt territorium), den första för att undersöka läget och den andra, i september, för att eskortera ett trupptransportfartyg, Empress of Australia,[4] med kanadensiska trupper och ett team av sprängexperter (se Operation Gauntlet). Deras uppgift var att evakuera norsk och sovjetisk personal från ögruppen och förstöra kolgruvor och bränslelager som kunde vara till nytta för fienden. Björnön besöktes också för att förstöra en tysk väderstation. De två kryssarna i insatsstyrkan, Nigeria och Aurora, avvek för att attackera en tysk konvoj. Under denna aktion sänkte Nigeria det tyska skolfartyget Bremse, men fick allvarliga skador på sin för, möjligen efter att ha detonerat en mina.[5]. Vid återkomsten till Storbritannien skickades hon till Newcastle för reparation.[6]

En bild tagen på långt avstånd som visar Nigeria efter att fartyget torpederats

Medelhavet och Fjärran Östern

[redigera | redigera wikitext]

Nigeria omplacerades efter reparationerna till Medelhavet. Den 12 augusti 1942 deltog hon i Operation Pedestal och eskorterade en konvoj till Malta. Hon var flaggskepp för den närmaste eskortgruppen som leddes av amiral Harold Burrough. Nigeria torpederades och skadades av den italienska ubåten Axum men lyckades ta sig tillbaka till Gibraltar eskorterad av tre jagare. 52 besättningsmän dödades i attacken.[7]

Hon skickades därefter till USA för reparationer, som tog nio månader att slutföra. När dessa var klara opererade hon utanför den sydafrikanska kusten och den 12 mars 1943 hämtade hon 30 överlevande från det amerikanska handelsfartyget James B. Stephens som torpederades och sänktes den 8 mars 1943 av den tyska ubåten U-160 cirka 150 nautiska mil (280 km) nordost om Durban. Nigeria fick sedan i uppdrag att operera med den Östra flottan från februari 1944 till december 1945, då hon återvände till Storbritannien för renovering. Under sin tid i Fjärran Östern deltog hon i räder mot Sumatra.

Efterkrigstiden

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: INS Mysore (C60)

Nigeria överlevde kriget och fortsatte att tjänstgöra i Royal Navy, som den enda kryssaren i Colony-klassen, med fyra 15,2 cm trippeltorn, där X-tornet slutligen togs bort 1954. År 1954 såldes hon till Indien och började byggas om, till stor del efter mönster av ombyggnaden av HMS Newfoundland, möjligen med en del av den elektronik och radar som RAN hade tänkt använda vid ombyggnaden av HMAS Hobart, som övergavs. Den 29 augusti 1957 togs hon åter i bruk av den indiska flottan, som döpte om henne till Mysore. Under sin tid i den indiska flottan kolliderade hon med jagaren HMS Hogue och skadade Hogues bog allvarligt. Mysore var i tjänst i ytterligare 28 år tills hon togs ur tjänst den 20 augusti 1985.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Whitley, p. 120
  2. ^ [a b c d e] Raven & Roberts, p. 422
  3. ^ Raven & Roberts, p. 201
  4. ^ ”HMS Nigeria at Naval History.net”. http://www.naval-history.net/xGM-Chrono-06CL-Nigeria.htm. Läst 23 juni 2009. 
  5. ^ Mason, Geoffrey B (2004). ”HMS NIGERIA – Colony-type Light Cruiser”. SERVICE HISTORIES of ROYAL NAVY WARSHIPS in WORLD WAR 2. http://www.naval-history.net/xGM-Chrono-06CL-Nigeria.htm. Läst 12 maj 2009. 
  6. ^ Vian, Philip (1960). Action This Day. London: Frederick Muller. sid. 68–73 
  7. ^ ”Fatalities on HMS NIGERIA - September of1940 to March of 1947”. http://www.hmsnigeria.com/fatalities/fatalities.htm. 

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]
  • Brown, D. K.; Moore, George (2003). Rebuilding the Royal Navy: Warship Design Since 1945. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-59114-705-0 
  • Campbell, N.J.M.. Conway's All the World's Fighting Ships 1922–1946. New York: Mayflower Books. ISBN 0-8317-0303-2 
  • Colledge, J. J.; Wardlow, Ben. Ships of the Royal Navy: The Complete Record of All Fighting Ships of the Royal Navy from the 15th Century to the Present. Barnsley, UK: Seaforth Publishing. ISBN 978-1-5267-9327-0 
  • Crabb, Brian James. Operation Pedestal. The Story of Convoy WS21S in August 1942. Donington, Lincolnshire, UK: Shaun Tyas. ISBN 978-1-907730-19-1 
  • Friedman, Norman. British Cruisers: Two World Wars and After. Barnsley, UK: Seaforth Publishing. ISBN 978-1-59114-078-8 
  • Murfin, David (2010). Warship 2010. Naval Institute Press. ISBN 978-1-84486-110-1 
  • Raven, Alan; Roberts, John. British Cruisers of World War Two. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-922-7 
  • Rohwer, Jürgen. Chronology of the War at Sea 1939–1945: The Naval History of World War Two. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-59114-119-2 
  • Whitley, M. J.. Cruisers of World War Two: An International Encyclopedia. London: Cassell. ISBN 1-86019-874-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=HMS_Nigeria_(60)&oldid=55020333”