Hoppa till innehållet

HD 91312

Från Wikipedia
HD 91312
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension10t 33m 13,88880s[1]
Deklination40° 25′ 32,0172″[1]
Skenbar magnitud ()+4,72 (V)[2] (4,750 + 11,60) [3]
Stjärntyp
SpektraltypA7 IV-V[4]
B–V+0,222 ± 0,013[2]
Astrometri
Radialhastighet ()9,0 ± 4,2[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -138,103[1] mas/år
Dek.: 3,172[1] mas/år
Parallax ()29,8168 ± 0,2283[1]
Avstånd109,4 ± 0,8  (33,5 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()+2,02[2]
Detaljer
Massa1,83[5] M
Radie1,97+0,07-0,02[1] R
Luminositet11,965+0,107-0,088[1] L
Temperatur7 648+34-472[1] K
Vinkelhastighet119[6] km/s
Ålderca 200[5] miljoner år
Andra beteckningar
AG+40 1142, BD+41 2101, CCDM J10332+4026A, FK5 2844, GSC 03005-01206, HIC 51658, HIP 51658, HR 4132, IRAS 10303+4040, IRAS F10303+4041, 2MASS J10331388+4025316, PLX 2466, PPM 51942, SAO 43379, TD1 14927, TYC 3005-1206-1, uvby98 100091312, WDS J10332+4026A, Gaia DR2 756291174721509376 [7][8]

HD 91312 är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 4,72[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 29,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 109 ljusår (ca 34 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 9 km/s.[2]

Primärstjärnan HD 91312 A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A7 IV-V,[4] Den har en massa som är ca 1,8[5] solmassor, en radie som är ca 2[1] solradier och har ca 12 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 7 600 K.[1]

HD 91312 identifierades som en visuell dubbelstjärna av John Herschel 1831.[3] Paret har en vinkelseparation av 23 bågsekunder, motsvarande en linjär projicerad separation av ca 796 AE. De har en omloppsperiod av 292,56 dygn i en bana med en excentricitet av 0,30.[9] Variationer i radiell hastighet tyder på att det finns en närmare följeslagare längre bort än 4,7 AE från det primärstjärnan. HD 91312 är en ung konstellation och är ovanligt ljus för dess ålder på ca 200 miljoner år.[5] Den har ett överskott av infraröd strålning från en omgivande cirkelformad stoftskiva,[10] som har en medeltemperatur på 35 K och kretsar på ett avstånd av 218,1 AE från det inre paret.[11]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 91312, 9 februari 2021.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  3. ^ [a b] Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
  4. ^ [a b] Gray, R. O.; Garrison, R. F. (1989), "The Late A-Type Stars: Refined MK Classification, Confrontation with Stroemgren Photometry, and the Effects of Rotation", The Astrophysical Journal Supplement Series, 70: 623, Bibcode:1989ApJS...70..623G, doi:10.1086/191349.
  5. ^ [a b c d] Borgniet, S.; et al. (January 2019), "Extrasolar planets and brown dwarfs around AF-type stars. X. The SOPHIE sample: combining the SOPHIE and HARPS surveys to compute the close giant planet mass-period distribution around AF-type stars", Astronomy & Astrophysics, 621: 30, arXiv:1809.09914, Bibcode:2019A&A...621A..87B, doi:10.1051/0004-6361/201833431, A87.
  6. ^ Draper, Zachary H.; et al. (April 2018), "A-type Stellar Abundances: A Corollary to Herschel Observations of Debris Disks", The Astrophysical Journal, 857 (2): 16, Bibcode:2018ApJ...857...93D, doi:10.3847/1538-4357/aab1fd, 93.
  7. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+91312%7CHämtad 2021-02-09.
  8. ^ "HD 91312". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-10-14.
  9. ^ Batten, A. H.; et al. (1978), "Seventh catalogue of the orbital elements of spectroscopic binary systems.", Publications of the Dominion Astrophysical Observatory Victoria, 15: 121−295, Bibcode:1978PDAO...15..121B. See No. 431
  10. ^ Sadakane, K.; Nishida, M. (July 1986), "Twelve additional "Vega-like" stars", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 98: 685–689, Bibcode:1986PASP...98..685S, doi:10.1086/131813.
  11. ^ Cotten, Tara H.; Song, Inseok (July 2016), "A Comprehensive Census of Nearby Infrared Excess Stars", The Astrophysical Journal Supplement Series, 225 (1): 24, arXiv:1606.01134, Bibcode:2016ApJS..225...15C, doi:10.3847/0067-0049/225/1/15, S2CID 118438871, 15.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]