Högby kyrka är en klassicistisk kyrka med vissa nyromanska inslag hos långhus och torn. Tornet, som ligger i öster, är försett med lanternin och en liten tornhuv. Invändigt är kyrkan uppdelad i tre delar: Ett större kyrkorum för högtidsdagar, en mindre kyrksal för söndagsgudstjänster och en ytterligare mindre förrättnings- och gudstjänstlokal, kallad Absiden. Mellan de båda kyrkorummen finns sakristia och skrudkammare.
Det mindre kyrkorummet är orienterat i norr-söder med koret i norr och egen ingång från söder. Ovanför altaret hänger ett altarskåp från 1400-talets förra hälft. Till vänster om altaret finns ytterligare ett altarskåp från 1400-talet. Över altarringen ett triumfkrucifix. Där finns också en dopfunt, troligen från Michael Hackes verkstad i Skeninge. Bänkar, predikstol, altarring och altare, är från 1949. År 1966 installerade orgelbyggare Reinhard Kohlus en mindre piporgel.
Högby kyrka, våren 2020
I den tidigare sakristian, senare ett gravkapell, finns numera den mindre förrättnings- och gudstjänstlokalen ”Absiden”. Ingången är förlagd till västra ytterväggen.
I Högby första stenkyrka, som uppfördes i slutet av 1100-talet, har hittats minst tre inmurade runstenar med den kristna korssymbolen, samtliga från början av tiohundratalet. Totalt har nio runstenar kunnat knytas till kyrkan och dess närmaste omgivning. Dessa fynd antyder att det försiggått tidig kristen verksamhet i trakten och därmed är det mycket troligt att det redan då funnits en träkyrka på platsen.
Under 1200- eller 1300-talet tillkom kalkmålningar. På Statens historiska museum finns en Mariabild från ca 1225. Från ungefär samma tid, 1225–1250, härstammar också en med rikligt järnsmide dekorerad dörr, åskådliggörande porten till paradiset.
År 1742 "stofferades" läktaren och altardisken av kyrkomålare Sven Gustafsson Stoltz, Vadstena. På läktarbröstningen, som försetts med en serie bilder i pietistisk stil om hjärtats historia, kan man läsa: "Med kyrkiones egen bekostnad Stofferades thenna läcktare och Altaredisk Gudi till Ähra kyrkan till Prydnad. Under då warande Kyrkoherde Johan Könsberg Anno 1742. Bewara tin fot när tu går til Guds hus och kom til att höra. Eccl. 4 vers 17. SG STOLTZ pinxit."
I samband med att triumfbågen skulle utvidgas, togs korvalvet bort 1753 och ersattes med ett trätunnvalv. Detta dekorerades rikligt med målningar. Redan fem år senare, 1758, slog åskan emellertid ned i koret, varvid kyrkobyggmästare Gabriel Månsson inkallades och reparerade skadorna.
Carl Fredric Broocman skriver i mitten av 1700-talet: Utmed Kyrkon ligger "Högby By, efter hwilken Kyrkan kallas Högby, och är Byen så kallad i anseende til en ansenlig högd, som är therwid i Söd-Ost. Utom thenna är ingen Kyrka i ÖsterGötland, som hafwer 2 Annexer; och är hon upmurad merendels af huggen Kalksten, förß til 17 [eller 27?] alnars längd och 9 och 3 fjerdedels alns bredd; men sedan hon med Choret uti urminnes tid blifwit förlängd, och under Tornet blifwit inredt med bänkar, håller hon nu 36 alnar i längden. Om thes ålder wet man ingen ting berätta. Altartaflan är ifrån Påwetiden och består af några sammanstälda och förgylda bilder; men Prädikstolen, af Ek gjord. är upsatt år 1728. Inuti är Kyrkan hwalfd, och uti Påwetiden under hwalfwen målad med Frälsarens, Evangelisternas och många Heligas beläten. [...] Wid Kyrkon är ett ansenligen högt muradt Torn med hög och spånad Spets, och hänga Klockorna uti Tornet. På then större Klockon är att läsa: Denna Klocka ær på nytt guten Anno 1693 med Församlingens omkostnad och en Collects tilhielp af Linköpings Sticht. Pastore Leonhardo Engwall, och på then mindre stå följande Rim:
Så länge som man mins och någon det förfarit
Båd’ Herre, Qwinna, Man sitt Symbolum ha lagdt
En ensam Klocka har wid Högby Kyrka warit;
Til deras wärda lof för allom warder sagdt.
Men nu ett willigt Folk af nit om HErrans lof
Gud låte werlden all sitt helga ord få höra,
Ha stadt den andras tjenst til Zions höga Hof.
Och Klockorna til bön och HErrans lof oß föra,
Jag sade willigt Folk; ty sjelfwe ha the delat
Gud låt dem stämma wäl och klinga båda twå
Hwad som bordt kostas på, och uti Cassan felat,
Tils Doms basunens ljud och Klockor börja gå.
Fusa in Örebro 1748.
Cura Pastoris Johannis Milleri, a Petro Petreo.
Redan år 1788 diskuterades en sammanslagning av Högby, Västra Skrukeby och Hogstads församlingar med avsikten att bygga en gemensam kyrka. Senare, år 1806, tog biskopJacob Axelsson Lindblom upp tanken; då talade man i första hand om ett samgående mellan Högby och Västra Skrukeby församling. I sockenstämmorna var det dock stort motstånd mot sammanslagningar.
Högby kyrka före 1870.
År 1860 ritade arkitektAlbert Törnqvist (1819–1898) ett förslag till ny kyrka och 1870 enades man om att bygga en gemensam kyrka för Högby och Västra Skrukeby socknar. Ritningarna avsåg en salskyrka med torn i öster och tresidig avslutning i väster. Som byggmästare antogs bröderna August & Johan Robert Nyström, Hållingstorp. De kompletterade med egna ritningar över fasad, tornfönster, torn, altare, predikstol, läktare och sakristia. Tornet gavs medeltida stildrag och kröntes med en åttkantig lanternin. Kyrkan erhöll ingångsportaler både i söder och öster. Interiören fick en klassicistisk utformning, där långhuset försågs med stora rundbågiga fönster och tunnvalv. Sakristian utformades som en absidliknande byggnad i väster bakom det rakt avslutade koret. Invigningen av den nya kyrkan ägde rum den 1 september 1872.
Rivningen av Högby gamla kyrka påbörjades den 30 april 1871. Först underminerades och sprängdes tornet så att det bröts av och föll ned på marken. Under torngolvet kom det fram en gavel till ett runristat tidigkristet gravmonument. Vid den fortsatta rivningen hittades runstensfragment under altarskranket och under flera väggmurar. Bröderna tar tillvara en romanskportal som de skickar till Statens historiska museum. Västra Skrukeby kyrka revs sommaren 1876.
Den nya kyrkan hade 800 sittplatser, d.v.s. den rymde två tredjedelar av befolkningen i de sammanslagna socknarna. Under 1900-talet minskade så småningom behoven av utrymme och församlingen upplevde att kyrkan var onödigt stor; man önskade ett mindre och mera intimt gudstjänstru
ArkitektJohannes Dahl upprättade 1949 ritningar till en större ombyggnad. Kyrkorummet delades upp i tre partier: Ett större kyrkorum för högtidsdagar, en mindre kyrksal för söndagsgudstjänster och ett gravkapell. Mellan de båda kyrkorummen förlades sakristia och klädkammare. Kormöbler och altare i 1800-talskyrkan flyttades ned i den nya mindre "storkyrkan" och övriga inventarier fördelas på de olika rummen.
Högbystenen, med signum Ög 81, som satt inmurad i den medeltida kyrkans sakristia, är numera rest på den gamla ödekyrkogården. På framsidan finns ett kristet kors och följande text (efter översättning): "Torgärd reste denna sten efter Assar, sin morbroder. Han ändades österut i Grekland." På baksidan finns följande text om bonden Gulles fem söner:
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2012-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Elias Brenner: Teckningar av kyrkor i Östergötland (1669-1673), återutgivna av Gunnar Rörby, Skänninge 1982
Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993
Sverige
Högby kyrkas orgelläktare
Högby kyrkas dopfunt i tegel
Högby kyrkas altare
Högby kyrkas dopfunt
Högby kyrkas predikstol
Wikimedia Commons har media som rör Högby kyrka, Östergötland.