Hoppa till innehållet

Hållet-Marieberg-Stenbro naturreservat

Hållet-Marieberg-Stenbro naturreservat
Naturreservat
Nyköpingsån.
LandSverige
KommunNyköpings kommun[1]
Area64,83 hektar[1]
- därav vatten4,982 hektar[2]
Inrättat2 januari 2007[3]
Läge
Hållet-Marieberg-Stenbro naturreservat
Hållet-Marieberg-Stenbro naturreservat
Hållet-Marieberg-Stenbro naturreservat
Utsträckning
Map Områdets utsträckning.
Koordinat58°45′58″N 17°00′02″Ö / 58.766001876063°N 17.000683035048°Ö / 58.766001876063; 17.000683035048
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori IV: habitat/artskyddsområde[1]
NVR-id2010858[1] (karta)
WDPA-id382745 (karta)
FörvaltareNyköpings kommun[1]
Redigera Wikidata
Karta över Hållets nedlagda gruvor.

Hållet-Marieberg-Stenbro naturreservat är ett kommunalt naturreservat beläget drygt en kilometer nordost om Nyköpings centrala delar i Nyköpings kommun.

Reservatet består av löv- och barrskog. I sluttningen mot Nyköpingsån växer gran och hassel som har karaktär av naturskog.

Hållet, eller Jägarhållet som det också har kallats, var under stormaktstiden en jagbacke där kungliga sällskap kunde bedriva jakt med hjälp av drevkarlar.

I området har det också bedrivits gruvdrift sedan 1600-talet. Förutom silver så bröts det järnmalm i hållets gruvor, vilket försåg traktens styckebruk med material att tillverka kanoner av. Området kallades därför även för Norrmalm och gruvorna för Norrmalmska gruvorna.

Under 1960-talet lades gruvhålen igen med fyllnadsmassor från byggnationen av E4 och bostadsområdena Stenkulla och Rosenkälla. Endast ett hål bevarades öppet; Gustav Adolfs-gruvan.

Naturreservatet ligger väster om Mariebergs gård och är ett skogsområde där det tidigare gått betesdjur.

I anslutning till Nyköpingsån finns resterna av en stånggång. Enligt bergshistoriska föreningen ledde stånggången upp till de närbelägna Brandkärrsgruvorna.[4]

I prästen Grandelius park på berget vid Stenbro gård finns terrasser och trappor byggda av massiva stenblock från sekelskiftet 1700–1800-talet. Prästen Nils Grandelius, som lät bygga parken, tjänstgjorde i Alla Helgona församling 1780–1834.[5]

  1. ^ [a b c d e] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Fornsök”. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/b77c1d9f-2df9-428b-9b60-e21dc7ce55a8. 
  5. ^ Södermanlands Nyheter. 2 juni 2021. Läst 5 juni 2021.