Häcksparv
| Häcksparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte | Emberiza |
| Art | Häcksparv E. cirlus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberiza cirlus | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Utbredning | |
 | |
Häcksparv[2] (Emberiza cirlus) är en fågel inom familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.[3] Den är en stannfågel som förekommer i Sydeuropa och Nordafrika. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Häcksparven påminner om en liten gulsparv, 15–16,5 cm lång och vingspann 22–22,5 cm, med fröätarens grova näbb. Hanen har ett ljust gult huvud, med svart hjässa, ögonstreck och strupe, grönaktigt bröstband över den annars gula undersidan, samt en kraftigt streckad brun rygg. Honan påminner mer om gulsparven, men har en streckad gråbrun övergump och kastanjebruna skulderfjädrar.
.jpg)
Läte
[redigera | redigera wikitext]Häcksparvens sång är en kort och monoton metallisk drill, endast drygt sekunden lång: sre'sre'sre'sre'sre'sre'sre'sre'sre. På håll kan den påminna om nordsångaren, som den dock ej alls delar utbredningsområde med. Locklätet är ett spetsigt "zitt", men även sävsparvslika siiy kan höras.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Häcksparven är en stannfågel som häckar i Sydeuropa, på öarna i Medelhavet och i Nordafrika. Den förekommer i alla sorters öppna områden med buskar eller träd, men har en förkärlek för soliga sluttningar. Den har observerats sällsynt norr om sitt utbredningsområde, i Sverige två gånger: 2008 på Torhamns udde i Blekinge och 2010 ringmärkt i Ottenby på Öland.[4]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Häcksparven är systerart till en grupp fältsparvar som består av artparet gulsparv och tallsparv samt asiatiska arten svarthakad sparv.[5][6] Arten behandlas vanligen som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i underarter.[7][3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Häcksparven hittas i småbruten terräng med tillgång på höga träd och täta buskage, från öppen skog och större parker till solbelysta torra sluttningar. Den undviker dock människans direkta närhet och vida jordbruksslätter. Sommartid lever häcksparven av insekter som gräshoppor och syrsor, som de även matar sina ungarna med. Vintertid lever den av frön från stubbåkrar, land i träda, och från foder till tamboskap. De äter företrädesvis i flock under vintern.
Boet byggs på marken, väl skyddat i täta häckar och buskage. Häckningstiden är april till mitten av september, med två till fem ägg per kull och upp till tre kullar på en säsong.
Häcksparven är platstrogen. Den rör sig sommartid sällan mer än 250 meter, vintertid upp till två kilometer, vid födosöket.
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa uppskattas det häcka mellan knappt 2,5 miljoner och drygt 4,5 miljoner par.[1] Eftersom Europa utgör mer än 95 % av utbredningsområdet motsvarar detta i princip hela världspopulationen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cirl Bunting, 10 maj 2010.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 396. ISBN 978-91-7424-039-9
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Emberiza cirlus . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 6 januari 2019.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Häcksparv, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Päckert, M., Sun, Y.-H., Strutzenberger, P., Valchuk, O., Tietze, D.T. and Martens, J. (2015). Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau. Vert. Zool. 65(1): 135–150.
- ^ Päckert, M., A. Favre, J. Schnitzler, J. Martens, Y.-H. Sun, D.T. Tietze, F. Hailer, I. Michalak, and P. Strutzenberger (2020b), Into and Out of the Qinghai-Tibet Plateau and the Himalayas: Centers of origin and diversification across five clades of Eurasian montane and alpine passerine birds, Ecology and Evolution 10, 9283-9300.
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör häcksparv.
Wikispecies har information om häcksparv.- Emberiza cirlus hos European Environment Agency.
- Läten på xeno-canto.org
|