Hoppa till innehållet

Gustaf von Blixen-Finecke

Från Wikipedia
Högvälborne Friherre
Gustaf von Blixen-Finecke
RSO, RDDO
Militärtjänst
I tjänst för Danmark Danmark
Sverige Sverige
Försvarsgren Danska armén
Svenska armén
Tjänstetid 1881–1909
Grad Ryttmästare
Enhet Den Kongelige Livgarde
Skånska husarregementet
Personfakta
Född 29 maj 1857
Köpenhamn, Danmark
Död 31 januari 1909 (51 år)
Köpenhamn, Danmark
Släkt
Frälse- eller adelsätt Friherrliga ätten von Blixen-Finecke, nr 258
Far Friherre Carl von Blixen-Finecke
Mor Prinsessan Augusta av Hessen-Kassel
Familj
Make/maka Ogift
Barn Inga barn

Friherrliga ätten von Blixen-Fineckes vapen.

Vilhelm Carl Ferdinand Christian Fredrik Hilda Rudolf Gustaf von Blixen-Finecke, född 29 maj 1857 i Köpenhamn, död 31 januari 1909 i Köpenhamn, var en svensk-dansk friherre, militär och hovman.

von Blixen-Finecke var son till en tysk prinsessa och släkt med de flesta kungahus i Europa. I tjänst för både Danmark och Sverige skulle han så småningom bli en av Gustaf V:s närmaste. Han har också förknippats med drottningen Victoria av Baden. Exakt hur nära deras relation var är oklart.

Efter avlagd preliminärexamen i Danmark 1879 sökte sig von Blixen-Finecke till det militära och avlade officersexamen 1881. Samma år började han tjänstgöra som underlöjtnant vid danska livgardet. Efter ett halvår lämnade han livgardet och Danmark för att istället ta anställning vid Skånska husarregementet (K 5). I december 1888 blev von Blixen-Finecke utnämnd till ordonnansofficer hos kronprinsen, sedermera Gustaf V. 1891 befordrades han till löjtnant och 1900 till ryttmästare, kavalleriets motsvarighet till kapten. Parallellt med detta så blev von Blixen-Finecke adjutant hos kronprinsen och åter igen hos den nyblivna kungen 1908.[1]

Kärleksrelation med Victoria av Baden

[redigera | redigera wikitext]
Friherre von Blixen-Finecke tillsammans med kronprinsparet vid vistelsen i Egypten, 1890-1891.

Som ordonnansofficer hos kronprinsen lärde von Blixen-Finecke känna kronprinsens gemål och Sveriges framtida drottning, kronprinsessan Victoria av Baden. Victoria led av långvarig lungsäcksinflammation och hade blivit ordinerad av sin läkare att resa till Egypten för dess torra och varma klimat. Så 1890 begav sig kronprinsparet till Egypten för att tillbringa vintern där. Med på resan var även von Blixen-Finecke. Hans officiella uppdrag var att bära kamerautrustning till Victoria som var fotointresserad. Victoria och von Blixen-Finecke tillbringade mer och mer tid med varandra. De åkte på utflykter ensamma och kunde tillbringa timmar i det tält som fungerade som mörkrum.[2]

Hemma i Stockholm hade det börjat spridas ett rykte om att Victoria och von Blixen-Finecke skulle ha haft en affär i Egypten och så småningom blev även kronprinsen informerad. Makarna hade flera bråk sinsemellan, även i närvaro av hovpersonal. Gustaf diskuterade även situationen med sin far, kung Oscar II. I ett brev skrev han bland annat att von Blixen-Finecke kommer stanna hemma i Sverige ifall Victoria gör en ny Egyptenresa så att ”menniskor ej få onödigtvis anledning till prat”. Hur Oscar II såg på saken går dock inte att ta reda på. Hans svarsbrev är nämligen efter beslut av H.M. Konungen borttaget ur offentliga arkiv med hänvisning till att det är av ”privat natur”.[3]

Gustaf von Blixen-Finecke avled i sin födelsestad Köpenhamn 1909, 51 år gammal, efter att sedan en tid tillbaka vårdats där för en svår sjukdom.[4] Hans storslagna begravning ägde rum i en av stadens största kyrkor. Musikkåren från Skånska husarregementet var där och spelade och militärvakt från både Sverige och Danmark paraderade. Vid kistan fanns kransar från svenska, danska och norska kungafamiljerna, hans kusin, änkekejsarinnan Maria Fjodorovna samt hans tidigare regementen.[5]

Gustaf von Blixen-Finecke tillhörde den friherrliga ätten von Blixen-Finecke, nr 258. Han var son till friherre Carl von Blixen-Finecke, dansk utrikesminister, riksdagsman i både Sverige och Danmark samt ägare till Näsbyholms slott, och prinsessan Augusta av Hessen-Kassel. Hans mormors farfar var kung Fredrik V av Danmark, vilket således gjorde honom släkt i rakt nedstigande led med en mängd danska kungar ända upp till Kristian I. Utöver det var von Blixen-Finecke genom sin moster, Danmarks drottning Louise av Hessen-Kasse, kusin med kung Fredrik VIII av Danmark, kung Georg I av Grekland, Storbritanniens drottning Alexandra samt tidigare nämnda kejsarinnan Maria Fjodorovna av Ryssland. Övriga släktrelationer inkluderar brorsönerna, friherrar Hans von Blixen-Finecke och Bror von Blixen-Finecke. Gustaf von Blixen-Finecke dog som ungkarl och fick aldrig några egna barn.[6]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Philip von Blixen-Finecke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Conrad von Blixen-Finecke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Magdalena von Essen
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl von Blixen-Finecke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Axel Ture Gyllenkrok
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotta Lovisa Gyllenkrok
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotta Mörner af Morlanda
 
 
 
Gustaf von Blixen-Finecke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Caroline av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Charlotta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 


Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska minnestecken

[redigera | redigera wikitext]

Svenska ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Danska minnestecken

[redigera | redigera wikitext]

Danska ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Övriga ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] ”Von Blixen-Finecke nr 258”. Adelsvapen-Wiki. 3 maj 2014. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Blixen-Finecke_nr_258. Läst 30 september 2022. 
  2. ^ von Platen, G. (2002). Bakom den gyllne fasaden. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 122-135. Libris 8742419 
  3. ^ von Platen, G. (2002). Bakom den gyllne fasaden. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 142. Libris 8742419 
  4. ^ ”Dödsfall”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 februari 1909. https://tidningar.kb.se/8224221/1909-02-01/edition/0/part/1/page/2/?q=%22Gustaf%20von%20Blixen-Finecke%22&from=1909-01-01&to=1909-12-31&newspaper=DAGENS%20NYHETER. 
  5. ^ von Platen, G. (2002). Bakom den gyllne fasaden. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 132. Libris 8742419 
  6. ^ ”Gustaf von Blixen-Finecke”. Svenska Dagbladet: s. 5. 2 februari 1909. https://tidningar.kb.se/1767385/1909-02-02/edition/11631/part/1/page/5/?q=%22Gustaf%20von%20Blixen-Finecke%22&from=1909-01-01&to=1909-12-31&newspaper=SVENSKA%20DAGBLADET. 
  7. ^ [a b] Södermark, R. (1907). Kungl. svenska ridddareordnarna. Lund: C. Lunds förlag. sid. 156