Gustaf Tegmansköld
| Gustaf Tegmansköld | |
| Född | Gustaf Tegman 27 juli 1755 Åmål, Sverige |
|---|---|
| Död | 31 juli 1829[1] (74 år) |
| Sysselsättning | Hovrättsråd |
| Släktingar | Pehr Tegman (syskon) Abraham Brink (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Nordstjärneorden (1812) Kommendör av Nordstjärneorden (1825) | |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Tegmansköld, född Tegman 27 juli 1755 i Åmål, död 31 juli 1829, var ett svenskt hovrättsråd.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gustaf Tegmansköld växte upp i en Dalslandsfamilj. Hans far, Olof Tegman (1720–1783), var kronofogde i Dals norra fögderi och hans mor, Anna Catharina "Kajsa" Lidbeck (1727–1783), var dotter till landskamreraren Anders Hans Haqvin.[2][3] En bror var Pehr Tegman och en halvbror var slavhandlaren Abraham Brink. Han började sina studier i Lund 1776 och blev samma år auskultant vid Göta hovrätt
Tegmansköld utsågs till extra fiskal 1782 och ordinarie vid civilprotokollet 1783. Han blev protonotarie 1788 och adjungerad ledamot i hovrätten den 1790. 1793 blev han assessor och 1803 utnämndes han till hovrättsråd. Han blev vice president i Göta hovrätt den 17 juli 1821. 1825 blev han kommendör av Nordstjärneorden.[2]
Tegmansköld adlades med det namnet den 8 augusti 1815 och introducerades året därpå 1816 under nummer 2238.[4] När han avled utslocknade ätten Tegmansköld.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Allvin, Jonas (1851). Beskrifning öfver Wästbo härad i Jönköpings län. J. Sandvall. sid. 228. Läst 6 oktober 2024
- ^ Anrep, Gabriel (1862). Svenska Adelns Ättar-Taflor: Skytte af Duderhoff - Östner, jemte Tillägg, Rättelser och Slutord. P. A. Norstedt u. Söhne. sid. 353. Läst 6 oktober 2024
- ^ Rothlieb, Carl Fredric (1818). Matrikel öfwer dem af Swea-rikes ridderskap och adel,: som ifrån år 1807 till närwarande tid blifwit introducerade och adopterade,. tryckt hos A. Gadelius. Läst 6 oktober 2024