Gustaf Hellbacken
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Gustaf Hellbacken | |
.jpg) | |
| Född | 19 maj 1885[1][2] Ludvika församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 2 september 1961 (76 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][4], hemmansägare[5][1], arrendator[6] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Dalarnas läns valkrets (1922–1952)[5][1] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[5] | |
| Namnteckning | |
_sign.jpg) | |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Hellbacken, född som Gustaf Petterson 19 maj 1885 i Ludvika, död 2 september 1961 i Ludvika, var en svensk hemmansägare och politiker (s).
Gustaf Petterson var ägare till hemmanet Hällbacken, vilket också blev förebild för hans efternamnsbyte 1945 för att undvika förväxlingar med andra riksdagspolitiker med efternamnet Petterson. Han var ledamot av Sveriges riksdags andra kammare 1922–1952 för Socialdemokraterna, invald i Kopparbergs läns valkrets.
Gustaf Hellbacken styrde Ludvika socken som kommunfullmäktiges ordförande i 28 år. Han tillhörde direktionen för Ludvika lasarett och var dess ordförande i 14 år. Han var dessutom riksdagsman för det socialdemokratiska partiet i Dalarna i 31 år och genomförde en valturné i Dalarna med bland andra Hjalmar Branting på motorcykel med sidovagn. Ofta bar det sig så att hyran för vallokalen skulle betalas ur egen ficka.
Utan hans insatser hade Ludvika kommun saknat sitt lasarett idag. Han kämpade år 1954 för lasarettets utbyggnad i en tid då investeringsförbud i offentliga byggnader rådde i hela landet, men Gustaf Hellbacken lyckades med konststycket att få igenom sina krav. På den relieftavla som sattes upp i foajén till Ludvika lasarett, efter hans bortgång, står det bland annat inpräntat: "Stor var hans kärlek till hembygden," vilket mycket väl stämmer med hans eftermäle.
Han var pådrivande och ansvarig för Ludvika Arbetarekommuns bildande år 1905, något som också firades på 100-årsdagen år 2005 då en hel busslast med människor besökte gården i Persbo för att hedra Gustaf Hellbackens minne.
Hellbacken blev föreslagen som kandidat till landshövdingeposten i Falun 5 år innan sin bortgång, men avsade sig av åldersskäl.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Vem är det 1945, 1945, s. 862, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ludvika kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11344/C/7 (1884-1894), bildid: F0008549_00038, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 88, läst: 25 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 129, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]