Gustaf Gabriel Woltersson
Gustaf Gabriel Woltersson | |
Född | 13 augusti 1717[1] Falu Kristine församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 18 juli 1785[2] (67 år) Glimåkra församling[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige[3] |
Sysselsättning | Orgelbyggare[3][4], instrumentmakare[3], klavikordbyggare[5] |
Befattning | |
Tingsnotarie[3] | |
Föräldrar | Johan Woltersson[1] Elisabeth Bolin |
Släktingar | Daniel Stråhle[3] |
Redigera Wikidata |
Gustaf Gabriel Woltersson, född 13 augusti 1717 i Falun, Kopparbergs län, död 18 juli 1785 i Glimåkra, Kristianstads län, var en svensk tingsnotarie, orgelbyggare och instrumentmakare i Glimåkra. Woltersson tillhörde den nordtysk-svenska blandtraditionen inom klavikordbyggeri.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gustaf Gabriel Woltersson föddes 13 augusti 1717 i Falun, Kopparbergs län. Han var son till landssekreteraren Johan Woltersson och Elisabeth Bolin.[6] Woltersson var under en tid anställd hos Daniel Stråhle och han flyttade sedan till Skåne under slutet 1740-talet. Han fick privilegium att "förfärdiga allehanda strängaspel" år 1750 i Skåne, såsom cembalo, klavikord och spinett.[7] Han hade fortfarande inte 1752 startat sin verksamhet på grund av sjukdom. Woltersson byggde några mindre orglar i Lunds, Växjö och Göteborgs stift. Hans orglar var ofta utrustade med en cymbelstjärna. Woltersson hade lär sig de idéer i klavermakeri Vetenskapsakademin publicerade mellan 1739 och 1756
Han bodde tillsammans med sin familj från 1751 på Simontorp 4 i Glimåkra.[8][9] 1755 flyttade de till ett nybyggt torp.[10][11][12][13][14][15][16][17][18][19] Från 1765 bodde de på Häggaryd 7 i Glimåkra.[20][21][22] Woltersson avled 18 juli 1785 i Glimåkra, där han begravdes 22 juli samma år.[23]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Woltersson gifte sig 22 februari 1751 i Oppmanna med Catharina Eneroth (1724–1801).[24][25] De fick tillsammans barnen Johan Gustav (född 1751, levde ännu 1767), Maria Elisabet (1753–1756) och Maria Elisabet (1757–1821).[26][23][25]
Lista över orglar
[redigera | redigera wikitext]År | Ursprunglig kyrka | Stift | Bild | Manualer | Pedal | Stämmor | Bevarad orgel/fasad | Övrigt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1747 | Östra Tommarps kyrka | Lunds | 6 | Orgeln var oduglig 1773.[27] En ny orgel byggdes 1867 av Sven Fogelberg, Lund.[28] | ||||
1747 | Gladsax kyrka | Lunds | 4 | Orgeln var oduglig 1773.[27] En ny orgel byggdes 1888 av Sven Fogelberg, Lund.[28] | ||||
1752 | Glimåkra kyrka | Lunds | 1 | Självständig | 11 | Ett kontrakt upprättades 8 oktober 1750. Orgeln approberades 18 februari 1752 av Christian Wenster.[29][27] Orgeln såldes 1835.[28] | ||
1755 | Skatelövs kyrka | Växjö | 10 | Nej/Nej | Orgeln hade även ett klockspel.[27] En ny orgel byggdes 1845 av Johan Nikolaus Söderling, Göteborg.[30] | |||
1757 | Färlövs kyrka | Lunds | 7 | Orgeln sattes upp på en nybyggd läktaren i södra delen av kyrkan vid altaret.[31][27] Orgeln ersattes av ett harmonium före 1905.[28] | ||||
1760 | Norra Åsums kyrka | Lunds | 8 | [32][27] En ny orgel byggdes 1903 av Johannes Magnusson, Göteborg.[28] | ||||
1764 | Veinge kyrka | Göteborgs | 1 | 7 | [27] En ny orgel byggdes 1802 av Lars Strömblad.[33] | |||
1764 | Laholms kyrka | Göteborgs | 1 | 6 | Orgeln bekostades av assessor Peter Pettersson. Orgeln hade 6 små klockar och en bälg.[27] EN ny orgel byggdes 1853 av Johan Nikolaus Söderling, Göteborg.[33] | |||
1760-talet | Krageholms slottskyrka | Uppsättning av ett äldre bordspositiv. Orgeln fick ny fasad och nytt bälghus på 1760-talet.[7] |
Klavikord
[redigera | redigera wikitext]År | Bild | Omfång | Klaverstämpel | Kortal | Oktavbredd | Vågbalk | Bakre tangentstyrning | Ådring | Övrigt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1759 | C-d3 | - | 2 | 161 | 2 | Fena av mässing | 150/60 | Den är 146 cm lång och 45,5 cm bred. Den finns på Göteborgs historisk museum. Pedalklavikord med pianoregister. Signerad: Gust: Gabr: Wolthersson fecit anno 1759. |
Litteratur och källor
[redigera | redigera wikitext]- Glimåkra (L) AI:3 (1785–1795) Sida: 38
- Glimåkra (L) AI:4 (1796-1800) Sida: 36
- Glimåkra (L) AI:5 (1800-1805) Sida: 30
- Glimåkra (L) AI:6 (1805-1810) Sida: 31
- Glimåkra (L) AI:7 (1810-1813) Sida: 37
- Glimåkra (L) AI:8 (1813-1818) Sida: 78
- Glimåkra (L) AI:9 (1818-1821) Sida: 92
- Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:26 (1766) Sida: 157
- Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:30 (1767) Sida: 318
- Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:34 (1768) Sida: 144
- Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:38 (1769) Sida: 118
- Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:42 (1770) Sida: 126
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenskt Klavikordbygge 1720–1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 109, 125, 130-132, 149, 156, 158-160, 162-164, 194, 232, 274-275. Libris 8347701
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ArkivDigital online, läs online, läst: 17 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Dag Edholm, Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, 1985, s. 120, ISBN 91-7118-499-6, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Abraham Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter, Johan Laurentius Horrn, 1773, s. 191, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Falu Kristine (W) CI:4 (1717-1729) Sida: 8
- ^ [a b] Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:13 (1753) Sida: 677
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:14 (1754) Sida: 713
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EI:39 (1755) Bild: 16570
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EI:40 (1756) Sida: 582
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:15 (1757) Sida: 638
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:16 (1758) Sida: 744-745
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:17 (1759) Sida: 612
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:18 (1760) Sida: 733-734
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:19 (1761) Sida: 429
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:20 (1762) Sida: 391
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:21 (1763) Sida: 603
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:22 (1764) Sida: 415
- ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:23 (1765) Sida: 470
- ^ Glimåkra (L) AI:1 (1772–1783) Sida: 24
- ^ Glimåkra (L) AI:2 (1784–1786) Sida: 15
- ^ [a b] Glimåkra (L) CI:3 (1752–1800) Sida: 7, 19-20, 137
- ^ Oppmanna (L) CI:3 (1743–1766) Sida: 146
- ^ [a b] Glimåkra (L) CI:4 (1801–1835) Sida: 11, 211
- ^ Glimåkra (L) CI:2 (1729–1751) Sida: 80
- ^ [a b c d e f g h] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 248-249, 287, 293, 295. Libris 2413220
- ^ [a b c d e] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ Glimåkra (L) LI:1 (1741-1828)
- ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ Färlöv (L) LI:2 (1749-1811)
- ^ Norra Åsum (L) LIa:2 (1720-1761)
- ^ [a b] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784