Hoppa till innehållet

Gustaf Gabriel Woltersson

Från Wikipedia
Gustaf Gabriel Woltersson
Född13 augusti 1717[1]
Falu Kristine församling[1], Sverige
Död18 juli 1785[2] (67 år)
Glimåkra församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningOrgelbyggare[3][4], instrumentmakare[3], klavikordbyggare[5]
Befattning
Tingsnotarie[3]
FöräldrarJohan Woltersson[1]
Elisabeth Bolin
SläktingarDaniel Stråhle[3]
Redigera Wikidata

Gustaf Gabriel Woltersson, född 13 augusti 1717 i Falun, Kopparbergs län, död 18 juli 1785 i Glimåkra, Kristianstads län, var en svensk tingsnotarie, orgelbyggare och instrumentmakare i Glimåkra. Woltersson tillhörde den nordtysk-svenska blandtraditionen inom klavikordbyggeri.

Gustaf Gabriel Woltersson föddes 13 augusti 1717 i Falun, Kopparbergs län. Han var son till landssekreteraren Johan Woltersson och Elisabeth Bolin.[6] Woltersson var under en tid anställd hos Daniel Stråhle och han flyttade sedan till Skåne under slutet 1740-talet. Han fick privilegium att "förfärdiga allehanda strängaspel" år 1750 i Skåne, såsom cembalo, klavikord och spinett.[7] Han hade fortfarande inte 1752 startat sin verksamhet på grund av sjukdom. Woltersson byggde några mindre orglar i Lunds, Växjö och Göteborgs stift. Hans orglar var ofta utrustade med en cymbelstjärna. Woltersson hade lär sig de idéer i klavermakeri Vetenskapsakademin publicerade mellan 1739 och 1756

Han bodde tillsammans med sin familj från 1751 på Simontorp 4 i Glimåkra.[8][9] 1755 flyttade de till ett nybyggt torp.[10][11][12][13][14][15][16][17][18][19] Från 1765 bodde de på Häggaryd 7 i Glimåkra.[20][21][22] Woltersson avled 18 juli 1785 i Glimåkra, där han begravdes 22 juli samma år.[23]

Woltersson gifte sig 22 februari 1751 i Oppmanna med Catharina Eneroth (1724–1801).[24][25] De fick tillsammans barnen Johan Gustav (född 1751, levde ännu 1767), Maria Elisabet (1753–1756) och Maria Elisabet (1757–1821).[26][23][25]

Lista över orglar

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1747 Östra Tommarps kyrka Lunds 6 Orgeln var oduglig 1773.[27] En ny orgel byggdes 1867 av Sven Fogelberg, Lund.[28]
1747 Gladsax kyrka Lunds 4 Orgeln var oduglig 1773.[27] En ny orgel byggdes 1888 av Sven Fogelberg, Lund.[28]
1752 Glimåkra kyrka Lunds 1 Självständig 11 Ett kontrakt upprättades 8 oktober 1750. Orgeln approberades 18 februari 1752 av Christian Wenster.[29][27] Orgeln såldes 1835.[28]
1755 Skatelövs kyrka Växjö 10 Nej/Nej Orgeln hade även ett klockspel.[27] En ny orgel byggdes 1845 av Johan Nikolaus Söderling, Göteborg.[30]
1757 Färlövs kyrka Lunds 7 Orgeln sattes upp på en nybyggd läktaren i södra delen av kyrkan vid altaret.[31][27] Orgeln ersattes av ett harmonium före 1905.[28]
1760 Norra Åsums kyrka Lunds 8 [32][27] En ny orgel byggdes 1903 av Johannes Magnusson, Göteborg.[28]
1764 Veinge kyrka Göteborgs 1 7 [27] En ny orgel byggdes 1802 av Lars Strömblad.[33]
1764 Laholms kyrka Göteborgs 1 6 Orgeln bekostades av assessor Peter Pettersson. Orgeln hade 6 små klockar och en bälg.[27] EN ny orgel byggdes 1853 av Johan Nikolaus Söderling, Göteborg.[33]
1760-talet Krageholms slottskyrka Uppsättning av ett äldre bordspositiv. Orgeln fick ny fasad och nytt bälghus på 1760-talet.[7]
År Bild Omfång Klaverstämpel Kortal Oktavbredd Vågbalk Bakre tangentstyrning Ådring Övrigt
1759 C-d3 - 2 161 2 Fena av mässing 150/60 Den är 146 cm lång och 45,5 cm bred. Den finns på Göteborgs historisk museum. Pedalklavikord med pianoregister. Signerad: Gust: Gabr: Wolthersson fecit anno 1759.

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Glimåkra (L) AI:3 (1785–1795) Sida: 38
  • Glimåkra (L) AI:4 (1796-1800) Sida: 36
  • Glimåkra (L) AI:5 (1800-1805) Sida: 30
  • Glimåkra (L) AI:6 (1805-1810) Sida: 31
  • Glimåkra (L) AI:7 (1810-1813) Sida: 37
  • Glimåkra (L) AI:8 (1813-1818) Sida: 78
  • Glimåkra (L) AI:9 (1818-1821) Sida: 92
  • Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:26 (1766) Sida: 157
  • Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:30 (1767) Sida: 318
  • Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:34 (1768) Sida: 144
  • Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:38 (1769) Sida: 118
  • Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:42 (1770) Sida: 126

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Svenskt Klavikordbygge 1720–1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 109, 125, 130-132, 149, 156, 158-160, 162-164, 194, 232, 274-275. Libris 8347701 
  1. ^ [a b c] ArkivDigital online, läs online, läst: 17 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Dag Edholm, Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, 1985, s. 120, ISBN 91-7118-499-6, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Abraham Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter, Johan Laurentius Horrn, 1773, s. 191, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Falu Kristine (W) CI:4 (1717-1729) Sida: 8
  7. ^ [a b] Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  8. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:13 (1753) Sida: 677
  9. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:14 (1754) Sida: 713
  10. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EI:39 (1755) Bild: 16570
  11. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EI:40 (1756) Sida: 582
  12. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:15 (1757) Sida: 638
  13. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:16 (1758) Sida: 744-745
  14. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:17 (1759) Sida: 612
  15. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:18 (1760) Sida: 733-734
  16. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:19 (1761) Sida: 429
  17. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:20 (1762) Sida: 391
  18. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:21 (1763) Sida: 603
  19. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:22 (1764) Sida: 415
  20. ^ Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900 (L) EIII:23 (1765) Sida: 470
  21. ^ Glimåkra (L) AI:1 (1772–1783) Sida: 24
  22. ^ Glimåkra (L) AI:2 (1784–1786) Sida: 15
  23. ^ [a b] Glimåkra (L) CI:3 (1752–1800) Sida: 7, 19-20, 137
  24. ^ Oppmanna (L) CI:3 (1743–1766) Sida: 146
  25. ^ [a b] Glimåkra (L) CI:4 (1801–1835) Sida: 11, 211
  26. ^ Glimåkra (L) CI:2 (1729–1751) Sida: 80
  27. ^ [a b c d e f g h] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 248-249, 287, 293, 295. Libris 2413220 
  28. ^ [a b c d e] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  29. ^ Glimåkra (L) LI:1 (1741-1828)
  30. ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  31. ^ Färlöv (L) LI:2 (1749-1811)
  32. ^ Norra Åsum (L) LIa:2 (1720-1761)
  33. ^ [a b] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784