Hoppa till innehållet

Gustaf Estlander

Från Wikipedia
Gustaf Estlander
Född18 september 1876[1][2]
Helsingfors[3][2]
Död1 december 1930[1][2] (54 år)
Stockholm[3][2]
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Finland och Sverige
Utbildad vidTekniska högskolan i Helsingfors, arkitekt, [2]
SysselsättningArkitekt[1][4], ingenjör, skridskoåkare[5][6]
FöräldrarJakob August Estlander
SläktingarErnst Estlander (syskon)[2]
Redigera Wikidata
Det förstbyggda exemplaret av entypsbåten Mälar 22, ritad av Gustaf Estlander 1929 på Sjöhistoriska museets båtmagasin på Rindö.
Sk 22 Carmen på Mälaren 2019

Axel Gustaf Estlander, född 18 september 1876 i Helsingfors, död 1 december 1930 i Stockholm, var en finländsk-svensk arkitekt, segelbåtskonstruktör och seglare. Han vann världsrykte på 1920-talet med ett stort antal R-båtar och skärgårdskryssare.

Ingen annan yachtkonstruktör har varit så betydelsefull för svensk segelsport som Estlander och han var även en av samtidens skickligaste rorsmän. SK 150:an Singoalla och 12mR Prinsessan Svanevit är de mest kända av Estlanders konstruktioner.

Från skridskoåkare till arkitekt

[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Estlander vann guldmedalj på europamästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1898 i Davos. Han blev tvåa i EM år 1897 och 1899, tvåa i VM 1896, och trea i VM år 1898.

Efter arkitektexamen 1898 vid Polytekniska Institutet i Helsingfors grundade han tillsammans med John Settergren arkitektbyrån Estlander & Settergren och ritade 1903–1915 ett tjugotal bostadshus i sten i nationalromantisk stil. Av dessa har Villa Ulrika och Villa Solsken sedermera av Finlands museiverk utsetts till byggnadsminnen.

Båtkonstruktör på heltid 1914

[redigera | redigera wikitext]

Estlander blev båtkonstruktör på heltid 1914, efter det att han redan ritat ett sextiotal segelbåtar. Han fick sitt internationella genombrott 1918 med 22 m² skärgårdskryssaren Colibri II, som med konstruktören vid rodret, vid en stormsegling på Kanholmsfjärden utklassade den svenska eliten under Sandhamnsveckan. Det avgörande, och för tiden unika, i båtens konstruktion var skrovets extremt långa överhäng i för och akter, vilka särskilt i frisk vind gav en fartgivande lång vattenlinje. Gustaf Estlander var chef för det tyska båtvarvet Pabst Werft i Cöpenick i Berlin mellan 1918 och 1923.

Estlanders mest berömda och därtill största konstruktion var den för hans egen räkning år 1919 byggda 150 m² skärgårdskryssaren Singoalla, Östersjöns och även en av världens snabbaste jakter i sin storlek. I alla nordiska regattor tog den alla pris som fanns att få. Den utsökta segelbåten förintades hösten 1922 i en varvsbrand i Tyskland.

Till jubileumsåret 1930 för KSSS ritade Estlander den vackra Princess Svanevit, en 12mR-yacht, åt bokförläggaren Erik Åkerlund. Estlander ritade även 6mR-båten May Be II som 1927, med Sven Salén vid rodret, vann Guldpokalen i USA.[7]

Estlander flyttade till Sverige 1920 och blev svensk medborgare 1927. Han blev tillfrågad om att rita Mälar 22:an, en entypsbåt, som började byggas 1930, samma år som Estlander dog. Estlander deltog framgångsrikt med egna båtar i närmare 1500 kappseglingar i Europa och placerade sig på fjärde plats i 8mR klassen vid de olympiska seglingarna 1912 i Nynäshamn.

Cirka 300 konstruktionsritningar av Estlanders båtar finns bevarade i Sjöhistoriska museet i Stockholm. Estlanders nyskapande båtkonstruktioner kom att påverka en yngre konstruktörsgeneration med bland andra Tore Holm och Knud H Reimers, vilken senare tog över hans konstruktionsfirma.

Estlander var son till Jakob August Estlander och bror till Ernst Estlander. Den sportige Estlander var i unga år skridskoåkare och blev europamästare 1898. Han seglade 1894 till Sverige i en av honom själv byggd segelkanot.

  • SK 150 Singoalla på Kanholmsfjärden i augusti 1922.
    SK 150 Singoalla på Kanholmsfjärden i augusti 1922.
  • 6mR Tutti V 1927
    6mR Tutti V 1927
  • R 12 Prinsessan Svanevit.
    R 12 Prinsessan Svanevit.

Segelbåtar ritade av Gustaf Estlander i urval

[redigera | redigera wikitext]
Namn Typ Segelnummer Byggnadsår Ägare Första ägare Varv
Aldebaran fenkölsbåt uppgifter saknas 1900 upphuggen 1906 Gustaf Estlander Blekholmen
Flamingo fenkölsbåt/katamaran uppgifter saknas 1900 uppgifter saknas Gustaf Estlander Blekholmen
Aldebaran II 8mR modifierad uppgifter saknas 1908 uppgifter saknas Gustaf Estlander Åbo Båtvarf
Trumph SK 75 L-2, B12, S 27) 1921 Magnus Swahn Richard Borck Pabst Werft, Berlin
Singoalla SK 150 L-1 1920 förstörd i brand 1922 Gustaf Estlander Hästholmsvarvet
Caramba 6mR S-5 1923 Såld till Italien 1934 Gustaf Estlander Pabst Werft
Carmela 6mR S-15 1924 uppgifter saknas Gustaf Estlander Neglingevarvet
Renata 6mR L-17 1927 Antti Etelämäki Henrik Ramsay Örnholmens varv
Sphinx 8mR L-4 1928 Antti Toukolehto Sigurd Frosterus Åbo Båtvarf
Isabel 8mR S-16 1928 Antonis Nicolaras Curt Matsson Åbo Båtvarf
Carbonita 8mR uppgifter saknas 1928 förstörd uppgifter saknas uppgifter saknas
Lempo II 8mR L-6 1928 Torsten Granberger Leuto Pajunen Åbo Båtvarf
Cheerio 8mR L-7 1928 uppgifter saknas [8] Gunnar Grönblom uppgifter saknas
Roulette A22 S-92 1928 B.O. Hallberg C.D. Forsman Motala Båtvarv
Ellen 8mR S-16 1930 uppgifter saknas uppgifter saknas uppgifter saknas
Maribel 8mR L-8 1930 Peter Groh Curt Matsson Maskin & Bro Varv, Helsingfors
Ian (fd. Marja, Zuleika, Sir Ian) 6mR L-59 1929 Michael Cedercreutz Gustaf Estlander Arendals båtvarv
Fromista III 6mR E-38 1930 uppgifter saknas S. Galindez Kungsörs båtvarv
Fromista IV 6mR E-28 1930 uppgifter saknas S. Galindez Kungsörs båtvarv
Princess Svanevit 12mR S-2 1930 Erik Åkerlund Neglingevarvet
Safir[9] 8mR S-6 1930 uppgifter saknas[10] Marcus Wallenberg Abrahamsson & Börjessons Båtvarv, Ramsö.

Byggnader ritade av Estlander i Helsingfors

[redigera | redigera wikitext]
Albertsgatan 27
Albertsgatan 27

Mauritzgatan 2

Namn Stadsdel Kvarter Adress Byggnadsår Källa
Elisabeth Kronohagen Renen Sjötullsgatan 19 - Manesgatan 1-3 1903 [11]
Kronohagen Mariegatan 19 1904 [12]
Kronohagen Grävlingen Fredsgatan 11 - Mariegatan 16 1911 [13]
Harmonin Kronohagen Vildsvinet Estnäsgatan 9 1915 [14]
Kronohagen Vildsvinet Kyrkogatan 14 1905 [15]
Kampen Storken Bulevarden 17 1905 [16]
Kampen Storken Albertsgatan 27a 1906 [17]
Kampen Storken Bulevarden 19 1906 [18]
Kampen Kalkonen Fredriksgatan 39 - Bulevarden 11 1903 [17]
Fridborg Skatudden Lärkträdet Lotsgatan 3 1904 [19]
Ulrikasborg Löjan Petersgatan 18 - Kaptensgatan 5 1904 [20]
Villa Solsken Ulrikasborg Mörten Främlingsgatan 4 - Ullrikasgatan 3 1905 [21]
Rödbergen Korpen Bangatan 19 1907 [22]
Rödbergen Pelikanen Albertsgatan 17 - Stora Robertsgatan 39 1906 [23]
Italienska ambassaden Eira 218 Fabriksgatan 32 c-d 1912 [24]
Maja Ulrikasborg Karppi Kapteensgatan 4-6 1905 [25]
Villa Ulrika Ulrikasborg Mösten Ullrikasasgatan1 1910 [26]
Villa Luna[27] Ulrikasborg Mörten Främlingsgatan 2 1910 [28]
Rödbergen Pelikanen Nylandsgatan 42 - Albertsgatan 19 1907 [29]
Rödbergen Ugglan Stora Robertsgatan 17-19 1912 [29]
Tusculum Tölö _ Tölögatan 8-Cygeausgatan 7 1911
NJK:s klubbhus Södra hamnen Blekholmen Blekholmen 1900 [30]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Kungl. Svenska Segel Sällskapet 1830-1930, 100-årshistoria, Henning Haglind - Erik Pallin, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Stockholm 1930.
  • Hans Wahrolén, Kryssare och Kappseglare, Ateljé Måsen, 1980.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 14 oktober 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, Uppslagsverket Finland-ID: EstlanderGustafUppslagsverketFinland.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 15 juni 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 6 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SpeedSkatingNews.info, SpeedSkatingNews.info skridskoåkar-ID: gustaf-estlander, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ SpeedSkatingStats, SpeedSkatingStats skridskoåkar-ID: 1876091801, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Kungl. Svenska Segel Sällskapet 1830–1930, Henning Haglind, Erik Pallin, 1930.
  8. ^ förstörd i eldsvåda
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081028112439/http://www.8mr.fi/content/view/93/1/. Läst 18 december 2012. 
  10. ^ förliste i Monaco 2008
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130052457/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/385. Läst 18 december 2012. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130052324/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/362. Läst 18 december 2012. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130064840/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/332. Läst 18 december 2012. 
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130064424/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/364. Läst 18 december 2012. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130075439/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/270. Läst 18 december 2012. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130081112/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/615. Läst 18 december 2012. 
  17. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130081107/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/612. Läst 18 december 2012. 
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130081116/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/614. Läst 18 december 2012. 
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 december 2012. https://web.archive.org/web/20121214074806/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1277. Läst 18 december 2012. 
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130075118/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1036. Läst 18 december 2012. 
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130075139/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1033. Läst 18 december 2012. 
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130065334/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/892. Läst 18 december 2012. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304195719/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/857. Läst 18 december 2012. 
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 december 2013. https://web.archive.org/web/20131220135304/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1335. Läst 18 december 2012. 
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130063120/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1205. Läst 18 december 2012. 
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130075142/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1034. Läst 18 december 2012. 
  27. ^ Tillsammans med Torsten Montell
  28. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130075135/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/1032. Läst 18 december 2012. 
  29. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130130063933/http://www.korttelit.fi/rakennus.php/id/867. Läst 18 december 2012. 
  30. ^ http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e5/NJK_restaurant_on_an_island_in_front_of_Helsinki.jpg

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Estlander&oldid=51201245”