Gurkmeja
| Gurkmeja | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Ingefärsordningen Zingiberales |
| Familj | Ingefärsväxter Zingiberaceae |
| Släkte | Gurkmejasläktet Curcuma |
| Art | Gurkmeja C. longa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curcuma longa | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Gurkmeja (Curcuma longa) är dels namnet på en art i växtfamiljen ingefärsväxter och dels namnet på produkter beredda av denna växt.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Det är kurkuminoider [1] som ger gurkmeja dess färg.
Industriellt
[redigera | redigera wikitext]Gurkmeja är råvara för färgämnen som används för industriell färgning av läder, papper och trä.
Livsmedel
[redigera | redigera wikitext]
Växtens jordstam (rhizom) kokas, torkas och mals till ett gult pulver som är vanligt som krydda i indisk matlagning.
Gurkmejans smak är svagt bitter, aningen skarp och påminner lite om ingefära. Den används sällan ensam och gör sig bäst som ingrediens i curry. Det är gurkmeja som ger en del currysorter deras skarpt gula färg.
Gurkmeja används även som billig utdrygning (förfalskning) av det mycket dyra äkta saffranet som då kallas för "indisk saffran". Det är också vanligt i färsk form i thailändsk matlagning, som i gurkmejasoppa.
När gurkmeja används som livsmedelstillsats ges den E-numret E 100, det aktiva ämnet är kurkumin.
Senap och worcestershiresås innehåller ofta gurkmeja.[2]
Medicinskt
[redigera | redigera wikitext]Som naturmedel används gurkmeja för behandling av hudproblem, inflammationer, leversjukdomar, matsmältningsproblem, menstruationssmärtor.[3] Vetenskapligt stöd för att gurkmeja skulle ha sådana effekter saknas dock.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Gurkmeja härstammar från Sydostasien. Den största producenten är Indien, men den odlas även mycket i Australien, Indonesien, Iran, Kina, Kiribati, Peru, Sri Lanka, Taiwan samt på sina håll i Afrika.
Plantan hämtades troligen till Europa av Marco Polo (1254–1324). I sin bok En beskrivelse av världen omtalar han plantan som "en frukt som liknar saffran".[5]
Noter och referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ De kemiska namnen är härledda från växtens vetenskapliga namn: Curcuma longa
- ^ Kökschefen.nu "Så var det där med att äta sig frisk..." Läst 2012-04-05
- ^ A Perfect Guide Scandinavia AB: MatHem #1 2012, sida 30, Stockholm 2012
- ^ The Essential Medicinal Chemistry of Curcumin (Kathryn M. Nelson, Jayme L. Dahlin, Jonathan Bisson, James Graham, Guido F. Pauli och Michael A. Walters (2017)
- ^ ”Turmeric: The Gold Standard of Spices” (på engelska). Pacific Spice Company. 16 april 2020. https://pacificspice.com/2020/04/16/turmeric-the-gold-standard-of-spices/. Läst 22 november 2022.