Gunnel Nyblom-Holmberg

Gunnel Nyblom-Holmberg
	Gunnel Nyblom-Holmberg
Född	1897
Död	1992
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Författare
Make	Georg Nyblom; (g. 1922–); Gustaf Adolf Holmberg; (g. 1945–)
	Redigera Wikidata

Gunnel Hanna Katarina Nyblom-Holmberg, född Nordström, 8 maj 1897 i Bergsjö församling, Gävleborgs län, död 26 februari 1992 i Stockholm,^[5] var en svensk redaktör och författare.

Nyblom-Holmberg, som var dotter till hemmansägaren August Nordström och Karin (Kajsa) Bergström, studerade vid folkhögskola och handelsskola. Hon var redaktör för RLF-tidningen (föregångare till tidningen Land) 1940–1945 och ledamot av jordbrukets upplysningsnämnd 1943–1948.^[6] Hon debuterade 1925 med romanen Det sjungande hjärtat, vilken utgavs av Tidens förlag och fick ett mycket gott mottagande,^[7] men kom senare att bedriva ett omfattande författarskap om främst blommor och trädgård. Hon var även verksam som skribent på sina områden inom dags- och veckopress.^[8]

Nyblom-Holmberg ingick äktenskap första gången 1922 med redaktör Georg Nyblom (död 1939) och andra gången 1945 med direktör Gustaf Adolf Holmberg.

Bibliografi

Det sjungande hjärtat. Stockholm: Tiden. 1925. Libris 1476034
Rudolf Cassel : en historia från ostkusten. Vårt hems populära böcker. Stockholm: Vårt hem. 1927. Libris 1341275
Stadsbor på landet : humoristisk nutidsbild i fyra akter. Nässjö: Nässjö-tr. 1933. Libris 1350105
Trädgårdsamatörernas handbok (1939)
Något måste vi våga. Stockholm: Bonnier. 1944. Libris 1402944
Blomstergård och vildmark (1949)
Krukväxter som hobby (1951)
Lökväxter ute och inne (1952)
En lättskött blomstergård (1955)
De bästa krukväxterna (1959)
Våra vackra rosor (1960)
Blommande buskar (1965)
Bildblomboken (1-3, 1967)
Blomboken (1969)
Sommarblommor (1972)
Rosor (1972)
Perenner (1972)
Lökväxter (1972)
Buskar (1972)
Blommor & trädgård (tillsammans med Peter Wiking, 1974)
Bonniers stora bok om trädgård (huvudredaktör, 1983)
Blomstergård och vildmark (1985)

Referenser

^ [a b] Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 80887, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Runeberg författar-ID: nybloguo, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] MAK, PLWABN-ID: 9810667109305606.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 18 september 2012, Libris-URI: pm13z6372r46rf6, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280
^ Nyblom-Holmberg, Gunnel H K i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
^ Söderhamns Tidning 1944-12-12, sid. 7.
^ Nationalencyklopedin, band 14 (1994), sid. 319.

[3f1d0aa0f419cd0fc1abf833ccbe188b929718d1-1] [a b] Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 80887, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[cd0ede4f2c0a25460d6ed71137b12fa95f1f3438-2] [a b] Runeberg författar-ID: nybloguo, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[3cc4e89e56d6a41cc95252ca221cff50c1305921-3] [a b] MAK, PLWABN-ID: 9810667109305606.^{[källa från Wikidata]}

[cc4e4c5275c99911702e02a724a5dd52e0ade173-4] Libris, Kungliga biblioteket, 18 september 2012, Libris-URI: pm13z6372r46rf6, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[5] Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280

[6] Nyblom-Holmberg, Gunnel H K i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)

[7] Söderhamns Tidning 1944-12-12, sid. 7.

[8] Nationalencyklopedin, band 14 (1994), sid. 319.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]