Gunnar Lindqvist (civilingenjör)
| Gunnar Lindqvist | |
| Född | 23 augusti 1927 Brännkyrka församling i Stockholms stad, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 augusti 2017 (89 år) Nacka distrikt i Stockholms län, Sverige |
| Nationalitet |  Sverige |
| Yrke/uppdrag | Flygingenjör, verksam vid Försvarets materielverk |
Gunnar Gösta Lindqvist, född 23 augusti 1927 i Brännkyrka församling i Stockholms stad,[1] död 18 augusti 2017 i Nacka distrikt i Stockholms län,[2] var en svensk civilingenjör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lindqvist avlade civilingenjörexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan 1952 och blev flygingenjör[3] vid Kalmar flygflottilj 1953.[4] Han tjänstgjorde vid Flygförvaltningen 1961–1968: som flygdirektör 2. gr från 1961, med överstelöjtnants tjänsteklass från 1962, som chef för Siktessystemsektionen från 1964 och som överingenjör och projektledare för Saab 35 Draken 1965–1968. Åren 1968–1989 tjänstgjorde han vid Försvarets materielverk: utnämnd till flygdirektör 1. gr. med överstes tjänsteklass 1968, som teknisk direktör och chef för Flygplansavdelningen 1968–1980, utnämnd till flygdirektör 1. gr. med generalmajors tjänsteställning 1978, som chef för Huvudavdelningen för flygmateriel och ansvarig för Saab 37 Viggen och Saab 39 Gripen 1980–1989.[3]
Gunnar Lindqvist invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1971[5] och som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1978.[källa behövs]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Nordstjärneorden, 1970.[6]- Kommendör av Nordstjärneorden, 1973.[7]
- Thulinmedaljen, 1984.
- Söderbergplaketten, 2008.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- ”Svensk försvarsindustri genom tiderna och dess nya förutsättningar”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, nr 4/2002, s. 75–90.
- Rikets flygplanköp. JAS 39 Gripen (med Bo Widfeldt; Air Historic Research 2003).
- ”Anskaffning och underhåll av materiel till vårt försvar. Förr, nu, under omdaning och i framtiden”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, nr 1/2008, s. 73–96.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).
- ^ [a b] Kjellander, Rune (2013). Svenska flygvapnets högre chefer 1925–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Värmdö: Rune Kjellander. sid. 75. ISBN 978-91-637-1183-1.
- ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 83. ISBN 978-91-980878-8-8.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 177. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 284 (digital avbildning).
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 235 (digital avbildning).
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ericsson, Jörgen F. (2017). ”Minnesord över bortgångna ledamöter 2017”. Kungl Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2017): sid. 9–10. http://kkrva.se/hot/2017:4/HoT-4-2017-ericsson-minnesord.pdf.