Gunnar Hedrén
| Gunnar Hedrén | |
| Född | 20 april 1865[1] |
|---|---|
| Död | 11 september 1941[1] (76 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Redigera Wikidata | |
Gunnar Hedrén, född 20 april 1865 i Gunnarskogs församling, Värmlands län, död 11 september 1941, var en svensk läkare och professor.
Hedrén, som var son till kyrkoherde Sem Hedrén, blev medicine doktor vid Karolinska institutet och docent i statsmedicin samma år. Han var tillförordnad professor i patologisk anatomi 1902–1910 innan han blev ordinarie professor 1910. Han var därefter från 1918 professor i stats- och rättsmedicin och blev samma år ledamot av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd. Han var även sakkunnig i kommissionen rörande nytt kliniskt sjukhus i Stockholm 1926, ordförande i kommissionen rörande rättsobducentväsendets omorganisering 1920, 1920–1922 vice ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté, och 1926-1931 ordförande i samma kommitté.
1927–1932 var han Karolinska institutets rektor samt ordförande bland sakkunniga för utredning om det akademiska befordringsväsendet 1930. Hedrén har författat en mängd vetenskapliga arbeten, till stor del publicerade i tidskrifter.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 891.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gunnar Hedrén, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12751, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Hedren, Gunnar i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
|