Gunnar Hägg
| Gunnar Hägg | |
 | |
| Född | 14 december 1903[1] Stockholm |
|---|---|
| Död | 28 maj 1986[1] (82 år) |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[2] |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Utbildad vid | Stockholms universitet  |
| Sysselsättning | Kemist |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Utmärkelser | |
| Björkénska priset (1944) Gregori Aminoffs pris (1982) | |
| Redigera Wikidata | |
Gunnar Hägg, född 14 december 1903 i Stockholm,[4] död 28 maj 1986 i Helga Trefaldighets församling,[5] var professor i allmän och oorganisk kemi vid Uppsala universitet 1937–1969. Hägg blev filosofie doktor vid Stockholms högskola 1929 på avhandlingen X-ray studies on the binary systems of iron with nitrogen, phosphorus, arsenic, antimony and bismuth och samtidigt docent.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gunnar Hägg skrev flera flitigt använda läroböcker i kemi på universitetsnivå, som Kemisk reaktionslära (1940, 10:e och sista upplagan 1977). Hans mest kända lärobok är Allmän och oorganisk kemi (1963, 9:e och sista upplagan postumt 1989 reviderad av Nils-Gösta Vannerberg), som under flera decennier var den lärobok som användes i de inledande kemikurserna på universitet och tekniska högskolor i Sverige, och som ett par generationer av svenska kemister och kemiingenjörer känner som "Hägg". En engelskspråkig upplaga hade titeln General and Inorganic Chemistry (1969).
Hägg var ledamot av Vetenskaps-Societeten i Uppsala från 1940, av Vetenskapsakademien från 1942, av Fysiografiska Sällskapet i Lund från 1943, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) från 1957. Han var ledamot av Nobelkommittén för kemi från 1965. Han tilldelades 1969 IVA:s stora guldmedalj "för hans insatser som forskare och undervisare inom oorganisk kemi, särskilt med tillämpning av röntgenkristallografi".[6] Häggsalen i Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet är uppkallad efter honom.
Gunnar Hägg är gravsatt i minneslunden på Uppsala gamla kyrkogård.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gunnar Hägg i Vem är det 1969
- Hägg, Gunnar på SvenskaGravar.se
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Mindat.org : The Mineral and Locality Database.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Hägg, Gunnar i Vem är det 1963
- ^ Döda 1982-1992 i Vem är det 1993
- ^ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Metalliska nitrider, karbider, borider och hydrider, en artikel av Hägg ur Teknisk Tidskrift 1931
- Gunnar Hägg i Libris
- Svenska professorer i oorganisk kemi
- Personer verksamma vid Uppsala universitet
- Alumner från Stockholms universitet
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
- Svenska kemister under 1900-talet
- Forskare från Stockholm
- Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård
- Födda 1903
- Avlidna 1986
- Män