Hoppa till innehållet

Gunnar Forssner

Från Wikipedia

Gunnar Hjalmar Forssner, född 19 maj 1876 i Stockholm, död 1915, var en svensk läkare. Han var bror till Hjalmar och Tom Forssner.

Forssner blev medicine licentiat vid Lunds universitet 1903, docent i experimentell patologi 1904 i Lund och i allmän patologi i Stockholm 1905. Han var från 1911 professor i pediatrik och praktisk medicin, från 1912 i praktisk medicin vid Uppsala universitet, samt från 1908 överläkare vid Ronneby brunn. I sitt första vetenskapliga arbete tog Forssner upp den för hela infektionsläran viktiga frågan om vilken betydelse bakteriernas anpassning för ett visst organ kan ha för infektionens lokalisering inom organismen och visade hur streptokocker odlade i njurextrakt, efter intravenös injektion på djur, företrädesvis lokaliserade sig just till njurarna. Forssners senare arbeten undersökte i första hand ämnesomsättningens kemi. Särskilt hans acidosforskningar var av stor betydelse.

Forssner är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.[1]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Svenska läkaresällskapets Alvarengapris (för ett arbete om barnaålderns förvärvade hjärtsjukdomar), 1908

Forssner gifte sig 1906 med sin kusin Ruth Moll (1886–1969) dotter till riksbankschefen Viktor Ludvig Moll och Louise Catharina Klingström.

Gunnar och Ruth Forssner hade tillsammans döttrarna Märta (1907–1985), Marianne (1908–1989) och Louise (1914–1917).

  • Diabetes mellitus' patogenes och behandling.. - 1913
  • Den akuta allmänna militartuberkulosens patogenes samt ett fall af tuberkulos i aorta. : Föredrag hållet i Lunds läkarsällskap i febr. 1904.. - 1904
  • Diabetes mellitus' patogenes och behandling.. - 1914
  • En efterundersökning efter 15-20 år i 28 fall af chorea minor.. - 1908
  • Präcipitinforskningen. : (Med särskild hänsyn till den s. k. biologiska metoden att i rättsmedicinskt syfte bestämma blodfläckars ursprung).. - 1905
  • Uber das Vorkommen von freien Aminosäuren im Harne und deren Nachweis.. - ????
  • Ueber die Poliomyelitis acuta samt einem Beitrag zur Neuronophagienfrage.. - 1907
  • Über die Einwirkung der Schwangerschaft auf die Zuckerkrankheit.. - 1910
  • Über die erworbenen Herzenkrankungen des Kindersalters.. - 1908
  • Renale Lokalisation nach intravenösen Infektionen mit einer dem Nierengewebe experimentell angepassten Streptokokkenkultur.. - 1903

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]