Gulstrupig fnittertrast

	Gulstrupig fnittertrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Fnittertrastar; Leiothrichidae
Släkte	Pterorhinus; men se text
Art	Gulstrupig fnittertrast; P. galbanus
Vetenskapligt namn
	§ Pterorhinus galbanus
Auktor	Godwin-Austen, 1874
Synonymer
	Garrulax galbanus

Gulstrupig fnittertrast^[2] (Pterorhinus galbanus) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Gulstrupig fnittertrast är en 23 cm lång fnittertrast med gulaktig undersida. Den har vidare en svart ögonmask, svart haka, ljust olivbrun ovansida och huvudsakligen grå stjärt med vit spets.^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer från sydöstra Assam (Manipurbergen och Lushaibergen) till västra Myanmar.^[5] Tidigare behandlades blåkronad fnittertrast (G. courtoisi) som en underart till gulstrupig fnittertrast, och vissa gör det fortfarande.^[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Gulstrupig fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.^[5]^[7] Senare studier visar att Garrulax består av flera, äldre utvecklingslinjer,^[8] även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att gulstrupig fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Idag följer tongivande International Ornithological Congress och även Clements et al dessa rekommendationer.^[3]^[5]

Levnadssätt

Gulstrupig fnittertrast hittas i högväxta gräsmarker med inslag av träd och buskar samt i öppen skog, i Indien på mellan 610 och 1300 meters höjd. Den ses vanligen i par eller små grupper på jakt efter insekter och små frön, ibland i större flockar med upp till 80 fåglar, ofta tillsammans med rosthalsad fnittertrast. Fågeln häckar april–juni. Den bygger ett skålformat bo av kvistar och växtmaterial. Däri lägger den två till fyra ägg som ruvas av båda föräldrar i 13 dagar.^[9]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt inte ovanlig, dock fåtalig och lokalt förekommande i Bhutan.^[9]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Pterorhinus galbanus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi : 10.14344/IOC.ML.9.1.
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ [a b] del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gulstrupig fnittertrast.
Bilder & media
Wikispecies har information om gulstrupig fnittertrast.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Pterorhinus galbanus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi : 10.14344/IOC.ML.9.1.

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[CC-5] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[H&M-6] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[7] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[8] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[hbw-9] [a b] del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]