Gulskäggig barbett

	Gulskäggig barbett; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Asiatiska barbetter; Megalaimidae
Släkte	Psilopogon
Art	Gulskäggig barbett; P. chrysopogon
Vetenskapligt namn
	§ Psilopogon chrysopogon
Auktor	(Temminck, 1824)
Synonymer
	Megalaima chrysopogon

Gulskäggig barbett^[2] (Psilopogon chrysopogon) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.^[3]

Utseende och läte

Gulskäggig barbett är en stor (30 cm) och grön barbett med en kraftig svart näbb. Hane av nominatformen på Sumatra har röd panna, gult fram på hjässan och rött bak. Vidare syns ett brunt ögonstreck och ett brett gult mustaschstreck som gett arten dess namn. Den gråvita strupen kantas bakåt av blått. Honan liknar hanen, men kan ha ljusare områden på näbben.^[4]

Fåglar på Malackahalvön (underarten laetus, se nedan) har mer guldgult mustaschstreck, medan de på Borneo (chrysopsis) liknar nominatformen men har mer gult fram på hjässan, svartare band från tygel till örontäckare och ibland även en röd fläck på var sida om bröstet. Sången består av högljudda snabba serier med dubblerade toner, "too-tuk".^[4]

Utbredning och systematik

Gulskäggig barbett delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Psilopogon chrysopogon laetus – förekommer på Malackahalvön
Psilopogon chrysopogon chrysopogon – förekommer på Sumatra
Psilopogon chrysopogon chrysopsis – förekommer på Borneo

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.^[5]^[6]

Levnadssätt

Gulskäggig barbett hittas i städsegröna skogar och torvskogar, men även i uppväxt ungskog och i kakaoplantage. Arten påträffas i låglänta områden, dock på Malackahalvön och Borneo vanligen över 250–1500 meter över havet, allra tätast vid 750–1000 meter. Där lever den i trädtaket på jakt efter fikon och bär, men troligen också insekter efter observationer av den hackande i död ved. I fångenskap har den noterats bli nio år gammal.^[4]

Häckning

Fågeln häckar februari–augusti, möjligen även in i november, vilket kan tyda på en andra kull. Boet hackas ut ur ett dött träd, vari den lägger två ägg.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Psilopogon chrysopogon Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
^ [a b c d] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Gold-whiskered Barbet (Psilopogon chrysopogon), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gowbar2.01
^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.
^ Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gulskäggig barbett.
Bilder & media
Wikispecies har information om Psilopogon chrysopogon.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Psilopogon chrysopogon Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.

[BOW-4] [a b c d] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Gold-whiskered Barbet (Psilopogon chrysopogon), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gowbar2.01

[phylo-5] Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.

[6] Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]