Hoppa till innehållet

Gulnäbbad skata

Från Wikipedia
Gulnäbbad skata
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkfåglar
Corvidae
SläktePica
ArtGulnäbbad skata
P. nuttalli
Vetenskapligt namn
§ Pica nuttalli
Auktor(Audubon, 1837)
Utbredning
Synonymer
Pica nutalli

Gulnäbbad skata[2] (Pica nuttalli) är en utrotningshotad fågel i tättingfamiljen kråkfåglar.[3] Den har en mycket begränsad utbredning i Kalifornien i USA.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad skata är en medelstor (43–54) svartvit kråkfågel med lång avsmalnad stjärt. Den är näranog identisk med amerikansk skata men har karakteristiskt gul näbb och gul bar hud runt ögat. Den är även något mindre. Lätena skiljer också något, med kortare och uppåtböjd gnälläte och något ljusare tjatter.[4][5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad skata förekommer enbart i centrala Kalifornien i USA, i inlandet, kustområden, dalar och låglänta områden.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Arten är trots sitt avvikande utseende mycket nära släkt med amerikansk skata.[6][7][8]

Artens utbredningsområde.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad skata hittas i eksavann, med stora träd spridda i vida områden med öppen gräs- och betesmark. Under senare tid har den ökat i mer urban miljö, framför allt i Sacramentodalen. Den födosöker i odlade fält och fruktträdgårdar på jakt efter allt från ryggradslösa djur, små däggdjur, fågelungar och fågelägg till as, matrester och vegetabilier som frukt, säd, frön och nötter. Bobygge sker från december till mars, med äggläggning från mars till maj.[1]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad skata minskade kraftigt i antal mellan 2003 och 2008 till följd av nilfeber. Studier visar att den gör det fortfarande, även om beståndet återhämtat sig något. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser den därför vara hotad och placerar den i hotkategorin sårbar.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Nuttall (1786-1859), engelsk botaniker och ornitolog, periodvis verksam i USA.[9]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Pica nutalli . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 11 december 2018.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 307. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Marzluff, J. & Sharpe, C.J. (2020). Yellow-billed Magpie (Pica nutalli). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60755 on 4 April 2020).
  6. ^ Lee, S.-i., Parr, C.S., Hwang, Y., Mindell, D.P. & Choe, J.C. (2003) Phylogeny of magpies (genus Pica) inferred from mtDNA data. Mol. Phylogenet. Evol. 29(2): 250–257.
  7. ^ Kryukov, A.P., L.N. Spiridonova, S. Mori, V.Yu. Arkhipov, Y.A. Red'kin, O.A. Goroshko, E.G. Lobkov, and E. Haring (2017), Deep phylogeographic breaks in magpie Pica pica across the Holarctic: concordance with bioacoustics and phenotypes, Zoolog Sci. 2017 Jun;34(3):185-200. doi: 10.2108/zs160119.
  8. ^ Song, S.; Zhang, R.; Alström, P.; Irestedt, M.; Cai, T.; Qu, Y.; Ericson, P.G.P.; Fjeldså, J.; et al. (2017). ”Complete taxon sampling of the avian genus Pica (magpies) reveals ancient relictual populations and synchronous Late-Pleistocene demographic expansion across the Northern Hemisphere”. Journal of Avian Biology 49 (2): sid. 1–14. doi:10.1111/jav.01612. 
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]