Hoppa till innehållet

Gulnäbbad häger

Från Wikipedia
Gulnäbbad häger
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteArdea
ArtGulnäbbad häger
A. brachyrhyncha
Vetenskapligt namn
§ Ardea brachyrhyncha
Auktor(Brehm, AE, 1854)
Utbredning
Synonymer
Mesophoyx intermedia brachyrhyncha
Egretta intermedia brachyrhyncha
Ardea intermedia brachyrhyncha

Gulnäbbad häger[2] (Ardea brachyrhyncha) är en afrikansk fågelart i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[3] Den behandlades tidigare som underart till mellanhäger (A. intermedia), men urskiljs allt oftare som egen art.

Gulnäbbad häger är en medelstor (65–72 cm), helvit häger, mitt emellan silkeshäger och ägretthäger i storlek. Den skiljer sig från asiatiska mellanhägern genom i häckningsdräkt gul och skär näbb istället för svart, mycket mindre inslag av gult på tygeln och i ansiktet samt är rödaktig istället för svart på övre delen benen.[4] Märkligt nog är den, trots det geografiska avståndet, mer lik australiensiska plymhägern, men denna är mindre, har längre näbb, avvikande läten och en annorlunda uppvaktningsceremoni där den drar in huvudet mot bröstet.[5]

Gulnäbbad häger förekommer i Afrika söder om Sahara, från Senegal österut till norra Sudan och söderut till Sydafrika, men undviker ökenområden och Kongobäckenet.[6] Den har tillfälligt påträffats i Seychellerna[1] och Kap Verdeöarna.[7]

Fågeln betraktades tidigare som underart till mellanhäger (Ardea intermedia). Den urskiljs dock sedan 2014 som egen art av Birdlife International och IUCN, sedan 2023 även av eBird/Clements och IOC på basis av avvikande utseende.[1][3][8] Tidigare placerades gulnäbbad häger i släktet Egretta eller i det egna släktet Mesophoyx, men DNA-studier visar på ett nära släktskap med Ardea.[9]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad häger förekommer i en rad olika områden, men huvudsakligen inåt landet i våtmarksmiljöer med rikligt med vattenlevande växter. Den lever av fisk, vanligen fiskar kortare än 10 cm, som ål, abborrar av släktet Macquaria och sömnfiskar. Den tar också bland annat grodor, ormar och insekter. Häckningstiden varierar kraftigt efter område.[6]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2014 Ardea brachyrhyncha Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ Martínez-Vilalta, A., Motis, A. & Kirwan, G.M. (2019). Intermediate Egret (Ardea intermedia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52690 28 january 2019).
  5. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Plumed Egret (Ardea plumifera). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467291 28 januari 2019).
  6. ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2016). Yellow-billed Egret (Ardea brachyrhyncha). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (retrieved from http://www.hbw.com/node/467290 2016-09-17).
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi :  10.14344/IOC.ML.14.1.
  9. ^ Sheldon, F.H., Jones, C.E. & McCracken, K.G. (2000) Relative patterns and rates of evolution in heron nuclear and mitochondrial DNA. Mol. Biol. Evol. 17(3): 437–450

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]