Gullholmen
Gullholmen | |
småort | |
Gullholmen
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Bohuslän |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Orusts kommun |
Distrikt | Gullholmens distrikt |
Koordinater | 58°10′27″N 11°23′54″Ö / 58.17417°N 11.39833°Ö |
Area | 28 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 67 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 2,4 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Gullholmen |
Postnummer | 474 71 |
Riktnummer | 0304 |
Tätortskod | TX484[2] |
Småortskod | S4477[3] |
Beb.områdeskod | 1421TB110 (1960–1970)[4] 1421SB121 (1990–)[4] |
Geonames | 3332387 |
Ortens läge i Västra Götalands län
| |
Wikimedia Commons: Gullholmen | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Gullholmen är en ö och en småort i Gullholmens socken i Orusts kommun, belägen längst ut i Bohusläns kustband, utan bilförbindelse. Personfärja finns till Tuvesvik på Orust, 7 km från Ellös och 22 km från kommuncentret Henån.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Gullholmen grundades som ett fiskeläge, som omnämns första gången under senare delen av 1500-talet, men kan vara ännu äldre.[5] Det ligger i Gullholmens socken, efter kommunreformen 1862 i Gullholmens landskommun. I denna inrättades för orten 29 januari 1886 Gullholmens municipalsamhälle. Landskommunen och municipalsamhället uppgick 1952 i Morlanda landskommun där municipalsamhället upplöstes 31 december 1959. År 1900 hade municipalsamhället 651 invånare.[6]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen på Gullholmen | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1810 | 357 | |||
1820 | 246 | |||
1830 | 293 | |||
1840 | 341 | |||
1850 | 391 | |||
1860 | 464 | |||
1870 | 485 | |||
1880 | 539 | |||
1890 | 685 | |||
1900 | 724 | |||
1910 | 811 | |||
1920 | 796 | |||
1930 | 692 | |||
1940 | 524 | |||
1950 | 466 | |||
1960 | 350 | |||
1970 | 214 | |||
1980 | 191 | |||
1990 | 178 | |||
2000 | 158 | |||
2005 | 148 | |||
2010 | 99 | |||
2015 | 85 | |||
Källor: Folkmängdsdatabasen SCB - småorter |
Anmärkning: Talen fram till och med 2000 avser församlingen, och är därför några tiotal högre än vad talen för tätbebyggelsen skulle ha varit.
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Bebyggelsen ligger dels på den lilla ön Gullholmen (egentligen två öar, Stora och Lilla Gullholmen, med en kort bro emellan), dels på Härmanö (tidigare två öar, Stora och Lilla Härmanö, numera sammanvuxna). Mellan Gullholmen och Hermanö går en bro.
Ön Gullholmen är endast 7 hektar stor och upptas helt av mycket tät bebyggelse, varav endast 10% är permanentbebodd. Härmanö omfattar 138 hektar, men det är bara en liten del av dess norra del, Lilla Härmanö, som ingår i tätbebyggelsen. Av Härmanös hus är omkring 1/3 bebodda året runt.
Av befolkningen år 2000 var det 20 som bodde på ön Gullholmen och 138 på Härmanö, varav 118 i tätbebyggelsen.
2012 fanns som fastboende endast 10 personer på Gullholmen och 92 på Härmanö.[7]
På Gullholmen finns fortfarande en fullt fungerande biograf som visar nyproducerade filmer, en välbevarad stenstuga från 1800-talet, ett museum som heter Skepparhuset, likaså ett bibliotek och ett fågelmuseum.
-
Välbevarad stenstuga.
-
Gullholmens naturmuseum.
-
Skärgårdsbåten Hättan 2013.
Gullholmen på film
[redigera | redigera wikitext]Filmen Underbara älskade från 2006 med Michael Nyqvist spelades in på Gullholmen.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ulla Åshede: Hermanö, broschyr utgiven av Västkuststiftelsen 2016]
- ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edvard Söderberg.
- ^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 57.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Föreningen Gullholmen 20 år: 1965-1985. [Göteborg]: [I.-M. Leandersson]. 1985. Libris 519969
- Hansson, Olof (1983). Min barndom på Gullholmen: minnen och skärvor. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 6. Uddevalla: Bohusläns mus. Libris 7657896. ISBN 91-7686-032-9
- Johansson, Sune (1991). Ortnamnen i området vid Gullholmen och Hermanö: en kulturhistorisk tillbakablick med språket som hjälp. Munkedal: Munk-Reklam. Libris 8869694
- Karlsson, Gustaf (1981). Två små öar i Bohuslän : Gillholmen och Bastö. [Harestad]: [Förf.]. Libris 300890
- Klippner-Johansson, Valborg (1968). Gullholmen: en ö i äkta västkustmiljö. [Mariestad]: [förf.]. Libris 1731903
- Larsson, Lars-Olof (1992). Gullholmen: en historisk resumé. [Gullholmen]: [Bostadsrättsfören. Gullholmsbaden]. Libris 1441807
- Malmberg, Gert; Sveningson, Ulf (1997). Johannes : det startade på Gullholmen. [Göteborg]. Libris 8869686
- Sandell, Östen (1995). ”Kvarnägaren Erik Jakobsson på Gullholmen (1730-talet-1800) och hans avkomlingar.”. Vikarvet 1994/1995 (37),: sid. 115-122. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351. Libris 2170383
- Sandell, Östen (1988). Väderkvarnar på Mollösund, Hermanö-Gullholmen och Käringön. Libris 10297989
- Tedebrand, Lars-Göran (1993). Gullholmen - ett bohuslänskt fiskeläges demografi, delrapport inom projektet "Kustbygd i förändring 1650-1950. Familj och hushåll i nordiska fiskesamhällen". Report from the Demographic Data Base, University of Umeå, 0349-5132 ; 8. Umeå: Demographic Data Base [Demografiska databasen], Univ. Libris 7615996. ISBN 91-7174-796-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Gullholmen.
|