Hoppa till innehållet

Streptococcus agalactiae

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Grupp B-streptokocker)
Streptococcus agalactiae
Systematik
RikeBacteria
StamFirmicutes
KlassBacilli
OrdningLactobacillales
FamiljStreptococcaceae
Släkte'Streptococcus'
Art''S. agalactiae''
Vetenskapligt namn
§ 'Streptococcus agalactiae'
AuktorLehmann and Neumann, 1896

Streptococcus agalactiae (även känd som grupp B-streptokocker, förkortat GBS) är en grampositiv bakterie som tillhör släktet streptokocker.

Struktur

[redigera | redigera wikitext]

Streptococcus agalactiae är en grampositiv bakterie som är beta-hemolytisk och omges av en kapsel.[1][2] Streptococcus agalactiae karakteriseras genom närvaron av grupp B-antigen på cellväggen enligt Lancefield-klassifikationen.[1] Därför kallas Streptococcus agalactiae även grupp B-streptokocker (GBS).[1][3]

Infektion

[redigera | redigera wikitext]
Denna bild visar skadan efter en hjärnhinneinflammation orsakad av S. agalactiae på ett fosters hjärna.

Grupp B-streptokocker är den ledande orsaken till infektion hos nyfödda.[4] GBS-infektion hos nyfödda innebär vanligen sepsis, lunginflammation eller mindre vanligen hjärnhinneinflammation.[4] Vanliga symptom är andningsbesvär, feber eller onormal trötthet.[5] Symptomen uppträder vanligen inom de första 48 timmarna efter födseln, men kan uppträda fram till 3 månaders ålder.[4]

Hos vissa kvinnor är GBS en normalt förekommande bakterie i vaginans eller tarmens bakterieflora. Nästan 20 % av alla gravida kvinnor i världen är koloniserade med GBS i vagina eller rektum.[6] Hälften av kvinnorna som är koloniserade med GBS överför bakterier till sina nyfödda barn.[4] Av de nyfödda som får GBS-bakterier vid födseln utvecklar 1–2 % en GBS-infektion.[4] GBS orsakar infektion i 0,49 fall per 1 000 födslar.[7] Letaliteten bland spädbarn som får infektionen är 1–8 % hos fullgångna spädbarn och 5–20 % hos för tidigt födda spädbarn.[8]

Resttillstånd efter genomgången meningit på grund av GBS kan vara neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hörselskada eller återkommande krampanfall.[5]

Förebyggande

[redigera | redigera wikitext]

Förebyggande åtgärder har minskat incidensen av GBS-infektion.[4] Exempel på åtgärder är screening av gravida kvinnor för kolonisering av GBS och antibiotikatillförsel under förlossning till kvinnor med påvisad GBS.[4]

Icke-humana infektioner

[redigera | redigera wikitext]
Bilden visar skadorna på ett juver hos ett får som drabbats av juverinflammation.

Man har funnit Streptococcus agalactiae i många däggdjur såsom nötkreatur, kameler, hundar, krokodiler, sälar och delfiner.[9]

Nötkreatur

[redigera | redigera wikitext]

Streptococcus agalactiae kan hos mjölkkor infektera juvret och orsaka juverinflammation (mastit) av varierande allvarlighetsgrad. Det är vanligt att sådana mastiter får ett långvarigt (kroniskt) förlopp och att de leder till minskad mjölkproduktion (därav bakteriens namn: agalactiae, som betyder ”ingen mjölk” på latin).[10] I mjölkbesättningar kan sjukdomen spridas snabbt mellan kor och orsaka allvarliga besättningsproblem.[10] Före upptäckten av antibiotika var sjukdomen vanlig.[11] På grund av sjukdomens påverkan på mejeriindustran har förebyggande åtgärder införts, och sedan 1970-talet har förekomsten minskat betydligt i världen.[11] Juverinfektion med bakterien har under lång tid varit ovanlig hos svenska mjölkkor men förekomsten ökade under 2000-talet, varför betydelsen av åtgärder för att förebygga sådana infektioner har ökat.[12]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Sherris Medical Microbiology (4th). McGraw Hill. 2004. Sid. 286–288. ISBN 978-0-8385-8529-0. https://archive.org/details/sherrismedicalmi00ryan. 
  2. ^ Cullimore, D. Roy (2000). Practical atlas for bacterial identification. CRC PRESS. ISBN 9781566703925 
  3. ^ ”Grupp B-streptokocker”. 1177 Vårdguiden. 27 september 2019. https://www.1177.se/barn--gravid/graviditet/graviditetsbesvar-och-sjukdomar/grupp-b-streptokocker/. Läst 12 maj 2021. 
  4. ^ [a b c d e f g] ”Prevention of Group B Streptococcal Early-Onset Disease in Newborns: ACOG Committee Opinion, Number 797” (på engelska). Obstetrics & Gynecology 135 (2): sid. e51–e72. 2020-02-XX. doi:10.1097/AOG.0000000000003668. ISSN 0029-7844. https://journals.lww.com/10.1097/AOG.0000000000003668. Läst 12 maj 2021. 
  5. ^ [a b] Puopolo, Karen M.; Lynfield, Ruth; Cummings, James J.; COMMITTEE ON FETUS AND NEWBORN; COMMITTEE ON INFECTIOUS DISEASES (2019). ”Management of Infants at Risk for Group B Streptococcal Disease” (på engelska). Pediatrics 144 (2): sid. e20191881. doi:10.1542/peds.2019-1881. ISSN 0031-4005. http://pediatrics.aappublications.org/lookup/doi/10.1542/peds.2019-1881. Läst 12 maj 2021. 
  6. ^ Russell, Neal J; Seale, Anna C; O’Driscoll, Megan; O’Sullivan, Catherine; Bianchi-Jassir, Fiorella; Gonzalez-Guarin, Juan (2017-11-15). ”Maternal Colonization With Group B Streptococcus and Serotype Distribution Worldwide: Systematic Review and Meta-analyses”. Clinical Infectious Diseases: An Official Publication of the Infectious Diseases Society of America 65 (Suppl 2): sid. S100–S111. doi:10.1093/cid/cix658. ISSN 1058-4838. PMID 29117327. PMC: 5848259. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5848259/. Läst 12 maj 2021. 
  7. ^ Madrid, Lola; Seale, Anna C; Kohli-Lynch, Maya; Edmond, Karen M; Lawn, Joy E; Heath, Paul T (2017-11-15). ”Infant Group B Streptococcal Disease Incidence and Serotypes Worldwide: Systematic Review and Meta-analyses”. Clinical Infectious Diseases: An Official Publication of the Infectious Diseases Society of America 65 (Suppl 2): sid. S160–S172. doi:10.1093/cid/cix656. ISSN 1058-4838. PMID 29117326. PMC: 5850457. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5850457/. Läst 12 maj 2021. 
  8. ^ Raabe, Vanessa N.; Shane, Andi L. (2019-3). ”Group B Streptococcus (Streptococcus agalactiae)”. Microbiology spectrum 7 (2). doi:10.1128/microbiolspec.GPP3-0007-2018. ISSN 2165-0497. PMID 30900541. PMC: 6432937. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6432937/. Läst 12 maj 2021. 
  9. ^ Black, Jacquelyn G (2005). ’Microbiology principles and explorations’’. John Wiley & Sons, Inc. ISBN 0-471-42084-0 
  10. ^ [a b] Keefe GP (1997). ”Streptococcus agalactiae mastitis: a review”. Can Vet J 38 (7): sid. 199–204. PMID 9220132. 
  11. ^ [a b] Ruegg PL. (2017). ”A 100-Year Review: Mastitis detection, management, and prevention”. J. Dairy Sci. 100 (10381–10397): sid. 10381–10397. doi:10.3168/jds.2017-13023. PMID 29153171. https://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(17)31032-9/pdf. Läst 12 maj 2021. 
  12. ^ ”Mastit orsakad av Streptococcus agalactiae hos nötkreatur”. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/mastit-orsakad-av-streptococcus-agalactiae-hos-notkreatur/. Läst 12 maj 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Streptococcus_agalactiae&oldid=49655667”