Grannlands-TV
Grannlands-TV är nationella TV-kanaler som utöver det huvudsakliga sändningslandet även kan ses i ett grannland. Historiskt har detta gällt "signal overspill" i gränsområden, så kallat gränstittande. TV-signaler färdas inte lika långt som långvågsradio, men följer inte heller landgränser.
Betydelsen av grannlands-TV har skiftat mellan olika länder och över tid. För många boende i gränsområden innebar gränstittande en markant ökning av tillgängliga kanaler. För boende i länder med begränsad yttrandefrihet har detta inneburit tillgång till fristående nyheter. Begreppet "Westfernsehen" om västtysk TV som kunde ses i Östtyskland är ett exempel på det senare.
Den tekniska utvecklingen har inneburit att grannlands-TV minskat i betydelse när TV-tittare fått tillgång till både fler inhemska TV-kanaler och utländska kanaler som inte nödvändigtvis kommer från ett grannland. Det har även inneburit att tillgången till grannlandets TV-kanaler minskat när dessa inte nödvändigtvis vidareförs av kabel-TV-nät. Begreppet grannlands-TV används för olika initiativ för att öka tillgången av grannlandskanaler.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige har olika delar av landet reguljärt kunnat ta emot dansk, norskt och finländsk TV med vanliga TV-antenner.
Utbyggnad av och övergång till kabel-TV och digital-TV har inneburit att antalet kanaler som potentiellt kan sändas har ökat, samtidigt som vissa tidigare gränstittare förlorat tillgången till grannlandets kanaler vid övergången. De nordiska public service-bolagen har i stor utsträckning satsat på egna streamingtjänster där delar av innehållet är blockerat av rättighetsskäl.[1]
Detta har lett till olika politiska initiativ för att säkra och öka tillgången till nordisk TV, vilka dock inte resulterat i lagstiftning. Nordiska rådet har länge drivit olika förslag för att öka tillgången av nordisk TV i de olika nordiska länderna. Frågan är återkommande föremål för motioner och skriftliga frågor i riksdagen. År 1997 gjordes en offentlig utredning ledd av Lennart Bodström om huruvida kabel-TV-operatörer skulle göras skyldiga att vidaresända dansk och norsk TV.[2]
En genomgång från 2009 visade att de skandinaviska grannlandskanalerna hade långt mindre distribution i Sverige än i Norge och Danmark.[3] Svenska kabel-TV-nät sänder i regel de grannlandskanaler i grundutbudet i gränsområden. I andra områden ingår dessa kanaler i tilläggsutbudet. I marknätet finns TV Finland tillgänglig i Mälardalen för den finskspråkiga minoriteten, men utöver detta sänds inga grannlandskanaler vidare i marknätet från svenska sändare.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Så kan nordborna se mer nordisk tv, Nordicom, 20 augusti 2019
- ^ Grannlands-TV i kabelnät, SOU 1997:68, 28 april 1997
- ^ Adgang till nabolandskanaler i Norden, Ann Grew Pfeiffer, Nordicom Information 3-2009, 7 maj 2009