Grancanariablåfink
Grancanariablåfink Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Hane | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Finkar Fringillidae |
Släkte | Fringilla |
Art | Grancanariablåfink F. polatzeki |
Vetenskapligt namn | |
§ Fringilla polatzeki | |
Auktor | Hartert, 1905 |
Synonymer | |
|
Grancanariablåfink[2] (Fringilla polatzeki) är en nyligen erkänd och mycket hotad tätting i familjen finkar som enbart förekommer på ön Gran Canaria i Kanarieöarna.[3]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Grancanariablåfink är endemisk för höglänta tallskogar på Gran Canaria, där den i nuläget endast förekommer i två områden: Reserva Natural Integral de Inagua-Ojeda-Pajonales och La Cumbre.[1] Fram tills nyligen behandlades grancanariablåfinken och teneriffablåfinken som samma art, under namnet blåfink (F. teydea), och vissa gör det fortfarande.[4] Morfologiska och genetiska studier har dock visat på substantiella skillnader i läten, utseende och DNA.[5]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Blåfinkar liknar bofinkar, men är tydligt större och har en kraftigare näbb. Till skillnad från bofinken är de också enhetligt gråblå i fjäderdräkten, därav namnet, och honan har svagare tecknat vingband.[6]
Grancanariablåfinken är generellt mindre än teneriffablåfinken, de vita vingbanden är tydligare markerade och buken är mer vit och mindre blå.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Fågeln är starkt beroende av kanarietall (Pinus canariensis) mellan 700 och 1800 meter över havet med en hög andel av kvastginsten Chamaecytisus proliferus i undervegetationen. Den påträffas födosökande utanför tallskogarna endast vid kraftigt oväder. Arten häckar från april till början av augusti och lägger två ägg.
Status
[redigera | redigera wikitext]2016 uppskattades världspopulationen till endast 430 vuxna individer och dessutom i ett fragmenterat utbredningsområde. 2007 inträffade en skogsbrand som halverade kärnpopulationen, men redan 2011 var den tillbaka på samma nivå som innan och har ökat sedan dess. IUCN kategoriserar den som starkt hotad.[1]
-
Tallskog i Reserva Natural Integral de Inagua-Ojeda-Pajonales, kärnområdet för grancanariablåfinken.
-
Skog som återhämtar sig efter den stora skogsbranden 2007 som halverade beståndet av grancanariablåfinken i kärnområdet.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johann Polatzek (1839-1927), österrikisk kapten och ornitolog verksam som samlare av specimen i Kanarieöarna 1902-1905.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2021 Fringilla polatzeki . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 10 december 2021.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Sangster, G., F. Rodríguez-Godoy, C.S. Roselaar, M.S. Robb, and J.A. Luksenburg (2016), Integrative taxonomy reveals Europe's rarest songbird species, the Gran Canaria blue chaffinch Fringilla polatzeki, J. Avian Biol. 47, 159-166.
- ^ Clement, Peter; Harris, Alan; Davis, John (1993). Finches and Sparrows. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. sid. 167–168. ISBN 0-691-03424-9
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör grancanariablåfink.
- Wikispecies har information om Fringilla polatzeki.
- Läten på xeno-canto.org