Grönstreckad sparv

	Grönstreckad sparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Arremon
Art	Grönstreckad sparv; A. virenticeps
Vetenskapligt namn
	§ Arremon virenticeps
Auktor	(Bonaparte, 1855)
Utbredning
Synonymer
	Buarremon virenticeps; Grönstreckad buskfink; Grönstreckig sparv;

Grönstreckad sparv^[2] (Arremon virenticeps) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Grönstreckad sparv är en rätt stor (cirka 20 cm), satt och långstjärtad sparv med olivgrön ovansida och en tydlig vit strupe. På huvudet syns breda svarta längsgående hjässband, ett brett svart ansiktsmask och ett brett olivgrönt ögonbrynsstreck som gett arten sitt namn. På bröst och flanker är den grå, medan buken är vit. Den är rätt lik kastanjekronad sparv (Arremon brunneinucha), men denna har just kastanjefärgad hjässa och svart nedre kant på den vita strupen. De överlappar inte heller i utbredningsområde.^[4]

Utbredning och systematik

Grönstreckad sparv förekommer i bergstrakter i västra Mexiko och behandlas antingen som monotypisk^[5] eller delas upp i två underarter med följande utbredning:^[3]

Arremon virenticeps verecundus – förekommer i södra Sinaloa, norra Nayarit och södra Durango
Arremon virenticeps virenticeps – förekommer från Jalisco och Colima till Morelos och västra Puebla

Släktestillhörighet

Fram tills nyligen placerades arten i släktet Buarremon, men efter genetiska studier^[6] inkluderas det numera i Arremon. Längre tillbaka listades den i släktet Atlapetes.

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[7]^[8]^[9]^[10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[10]

Levnadssätt

Grönstreckad sparv hittas i undervegetation i bergsbelägna tall- och ekskogar på mellan 1800 och 3500 meters höjd, ofta i skuggiga kanjoner och snåriga blombankar. Arten är svår att få syn på när den födosöker på eller nära marken, vanligen i par. Födan är dåligt känd, men tros bestå av både vegetabilier och insekter. Maginnehåll från en invidid bestod av skalbaggar.^[4]

Status

Arten har ett rätt stort utbredningsområde, men den tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 20 000 till 50 000 vuxna individer.^[11]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2012 Arremon virenticeps Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [a b] Ramos-Ordoñez, M. F., C. I. Rodríguez-Flores, C. A. Soberanes-González, M. d. C. Arizmendi, G. M. Kirwan, and T. S. Schulenberg (2020). Green-striped Brushfinch (Arremon virenticeps), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gsbfin1.01
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
^ Cadena, C.D.; Klicka, J.; Ricklefs, R.E. (2007). ”Evolutionary differentiation in the Neotropical montane region: Molecular phylogenetics and phylogeography of Buarremon brush-finches (Aves, Emberizidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44 (3): sid. 993-1016. doi:10.1016/j.ympev.2006.12.012.
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

Externa länkar

Wikispecies har information om Arremon virenticeps.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Arremon virenticeps.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Arremon virenticeps Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[BOW-4] [a b] Ramos-Ordoñez, M. F., C. I. Rodríguez-Flores, C. A. Soberanes-González, M. d. C. Arizmendi, G. M. Kirwan, and T. S. Schulenberg (2020). Green-striped Brushfinch (Arremon virenticeps), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gsbfin1.01

[IOC-5] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

[6] Cadena, C.D.; Klicka, J.; Ricklefs, R.E. (2007). ”Evolutionary differentiation in the Neotropical montane region: Molecular phylogenetics and phylogeography of Buarremon brush-finches (Aves, Emberizidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44 (3): sid. 993-1016. doi:10.1016/j.ympev.2006.12.012.

[7] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[8] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[9] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-10] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[11] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]