Grödinge landskommun var en tidigare kommun i Stockholms län.
När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner. Denna kommun bildades då i Grödinge socken i Svartlösa härad i Södermanland.
Kommunreformen 1952 påverkade inte Grödinge kommun.
Den 1 januari 1958 överfördes från Grödinge landskommun och församling till Västerhaninge landskommun och församling ett område (Runsten) med 6 invånare och omfattande en areal av 0,86 km², varav allt land.[1]
Grödinge kommun blev den 1 januari 1971 genom sammanläggning en del av Botkyrka kommun.[2]
Kommunkoden var 0229, från 1968 0129.
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Grödinge församling.
Grödinge landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 116,64 km², varav 112,20 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 115,74 km², varav 110,95 km² land.[1]
| Tätort
|
Folkmängd
|
| Vårsta
|
&&&&&&&&&&&&0532.&&&&&0532
|
| Tumba, del av[a]
|
&&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400
|
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 47,1 procent.[4]
I samband med sammangåendet med Botkyrka togs en lista fram inom Grödinge som omfattande 14 punkter, rubricerad Förutsättningar för sammanläggning 1971. Denna lista fanns med i beslutsunderlagen, och bifogades protokollen, när respektive kommunfullmäktige fattade beslut om den frivilliga kommunsammanläggningen i december 1969. Listan kompletterades med ett skriftligt gentlemen's agreement mellan de politiska partierna om att villkoren skall ligga till grund för den nya blockkommunens verksamhet i Grödinge, detta för att skydda sådant som ansågs vara särskilt viktigt för bygden. Drivande bakom arrangemanget anses Grödinges kände och stridbare kommunfullmäktigeordförande Bengt Hjelmqvist ha varit.
Det sista kommunfullmäktigesammanträdet i Grödinge hölls fredagen den 18 december 1970. Därmed upphörde Grödinges status som egen kommun, för att i stället ingå i Botkyrka kommun.
| Valår | S | ÖVR | SNF | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1938 | 9 | | 1 | 4 | 2 | 4 | | 20 | | |
| 1942 | 8 | | 1 | 5 | 1 | 5 | | 20 | | |
| 1946 | 8 | 1 | | 3 | 3 | 5 | | 20 | | |
| 1950 | 8 | | | 4 | 5 | 3 | | 20 | 80,9 | |
| 1954 | 8 | | | 3 | 5 | 4 | | 20 | 75,7 | |
| 1958 | 7 | | | 4 | 4 | 5 | | 20 | 78,6 | |
| 1962 | 8 | | | 3 | 5 | 4 | | 20 | 81,8 | |
| 1966 | 7 | | | 3 | 6 | 4 | | 20 | 85,6 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ [a b] (
PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
