Hoppa till innehållet

Gråhalsat jordfly

Från Wikipedia
Gråhalsat jordfly
Status i Sverige: Livskraftig[1]
Status i Finland: Livskraftig[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamInsekter
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljNoctuoidea
FamiljNattflyn
Noctuidae
SläkteXestia
UndersläkteMegasema
ArtGråhalsat jordfly
Xestia triangulum
Vetenskapligt namn
§ Xestia triangulum
AuktorHufnagel, 1766
Synonymer

Vetenskapligt:

  • Megasema apronia Stoll, 1782
  • Megasema avellana Hirschke, 1910
  • Megasema avellanea Hirschke, 1910
  • Megasema basilinea Lempke, 1962
  • Megasema intermedia Tutt, 1892
  • Megasema obscura Lempke, 1962
  • Megasema obscurior Sälzl, 1928
  • Megasema sigma Esper, 1796
  • Megasema unimaculata Chalmers-Hunt, 1961
  • Megasema brevipennis Lempke, 1964 (Tvetydigt)
  • Megasema cruda Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Megasema fuscolimbata Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Megasema grisea Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Megasema immaculata Lempke, 1939 (Tvetydigt)
  • Megasema pallida Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Megasema signata Lempke, 1939 (Tvetydigt)
  • Xestia apronia Stoll, 1782
  • Xestia avellana Hirschke, 1910
  • Xestia basilinea Lempke, 1962
  • Xestia intermedia Tutt, 1892
  • Xestia obscura Lempke, 1962
  • Xestia obscurior Sälzl, 1928
  • Xestia rhomboidea (Esper, 1790)
  • Xestia sigma Esper, 1796
  • Xestia unimaculata Chalmers-Hunt, 1961
  • Xestia brevipennis Lempke, 1964 (Tvetydigt)
  • Xestia cruda Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Xestia fuscolimbata Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Xestia grisea Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Xestia immaculata Lempke, 1939 (Tvetydigt)
  • Xestia pallida Lempke, 1962 (Tvetydigt)
  • Xestia signata Lempke, 1939 (Tvetydigt)
Svenskt:
Fjärilens larv
Fjärilens larv
Hitta fler artiklar om djur med

Gråhalsat jordfly, Xestia triangulum är en fjärilsart som först beskrevs av Johann Siegfried Hufnagel, 1766. [1][3] Gråhalsat jordfly ingår i släktet Xestia, och familjen nattflyn, Noctuidae.[1][3][4] Arten har livskraftiga, LC, populationer i både Sverige och Finland.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Framvingens grundfärg är brunaktig med svarta områden runt oval och njurfläck samt svarta fläckar i rotfältet. Nära spetsen av framvingen finns också en svart fläck. Bakvingen är enfärgat mörkbrun. Artens vingspann sträcker sig från 36 till 46 millimeter. Larven är 30 till 50 millimeter lång och mörkbrun till färgen, med en grå eller mörk mittlinje längs ryggen. Längs ovansidans kanter löper en streckad svart linje på varje sida.

Arten är vanlig i stora delar av Europa men saknas i norra Skandinavien, Portugal och på många av öarna i Medelhavet. Arten förekommer även öster ut genom Asien på motsvarande breddgrader. Det finns fynd av arten åtminstone så långt öster ut som vid Bajkalsjön. I Sverige förekommer arten i nästan hela landet från Skåne och upp längs Norrlandskusten till Norrbotten, men saknas i inlandet i norr. I Finland förekommer arten i södra halvan av landet och är som vanligast längs sydkusten.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Gråhalsat jordfly flyger i en generation främst i juni och juli, längre söderut i utbredningsområdet maj till augusti. Larven är polyfag och förekommer på många olika träd, buskar och örter. Larven övervintrar på värdväxten och kryper efter övervintringen så småningom ner i jorden och förpuppar sig. Fjärilen är nattaktiv och besöker då ofta blommor. Den går också att locka fram med ljus eller bete (sockrat vin, jäst frukt etc).

Artens breda födoval och förbless för flera odlade växter gör att den i vissa sammanhang anses som en stor skadegörare. Detta både inom trädgårdsodling och inom jordbruket. Larven ingår också bland de arter som ingår inom begrepp broddmask, där andra arter av nattflyn och även en del andra fjärilsarter ingår. Begreppet används främst inom jordbruket där broddmask kan ödelägga odlingar medan plantorna fortfarande är späda. Främst under natten äts av växters blad och stjälkar vissa arter angriper även växternas rötter.

  • Bra Böckers Lexikon
  • Småkryp i Åkermark
  1. ^ [a b c d] ”Artfakta om gråhalsat jordfly, Xestia triangulum. SLU Artdatabanken. 2022-11-17. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/216261. Läst 21 november 2022. 
  2. ^ [a b] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”Kolmioruuniyökkönen – Xestia triangulum (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.63113. Läst 21 november 2022. 
  3. ^ [a b c] Bánki, O., Roskov, Y., Vandepitte, L., DeWalt, R. E., Remsen, D., Schalk, P., Orrell, T., Keping, M., Miller, J., Aalbu, R., Adlard, R., Adriaenssens, E., Aedo, C., Aescht, E., Akkari, N., Alonso-Zarazaga, M. A., Alvarez, B., Alvarez, F., Anderson, G., et al. (20 oktober 2022). Xestia (Megasema) triangulum Hufnagel, 1766. Catalogue of Life. doi:https://doi.org/10.48580/dfqf. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/94C5B. Läst 21 november 2022. 
  4. ^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). XESTIA (MEGASEMA) triangulum Hufnagel, 1766. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=250959. Läst 21 november 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]