Hoppa till innehållet

Grågrön busksmyg

Från Wikipedia
Grågrön busksmyg
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTaggnäbbar
Acanthizidae
SläkteAethomyias
ArtGrågrön busksmyg
A. arfakianus
Vetenskapligt namn
§ Aethomyias arfakianus
Auktor(Salvadori, 1876)
Synonymer
Sericornis arfakianus

Grågrön busksmyg[2] (Aethomyias arfakianus) är en fågel i familjen taggnäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Grågrön busksmyg är en liten tätting med vitaktig buk, ljusgrått huvud och grönaktiga vingar. På bröstet syns ljust gråaktig anstrykning med svaga streck som avgränsas av en vitaktig strupe. Arten förekommer jämsides andra busksmygar som vogelkopbusksmyg, ljusnäbbad busksmyg och sepikbusksmyg, men grågrön busksmyg har olivgrön snarare än varmbrun ovansida. Sången består av en gnisslig serie toner följt av ett stigande och fallande "chi-doo! chi-doo! chi-doo!". Bland lätena hörs olika raspiga och nasala toner samt tjattrande ljud.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i bergiga regnskogar på Nya Guinea.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sericornis, men genetiska studier visar att det inte är monofyletiskt.[5] Sericornis delas därför allt oftare upp i flera mindre släkten, varvid denna art placeras i Aethomyias.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Grågrön busksmyg hittas inne i lägre liggande bergsskogar. Den födosöker aktivt i smågrupper bland grenar och lövverk på jakt efter insekter.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Aethomyias arfakianus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 21 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Marki, P.Z., K.A. Jønsson, M. Irestedt, J.M.T. Nguyen, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2017), Supermatrix phylogeny and biogeography of the Australasian Meliphagides radiation (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 107, 516-529.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]