Michael Grätzel

Michael Grätzel
	Michael Grätzel
	Michael Grätzel, 2010.
Född	11 maj 1944 (80 år); Dorfchemnitz, Tyskland
Medborgare i	Schweiz
Utbildad vid	Freie Universität Berlin; Technische Universität Berlin
Sysselsättning	Kemist, universitetslärare
Arbetsgivare	École polytechnique fédérale de Lausanne
Utmärkelser
	Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1998); Faraday-medaljen i elektrokemi (2001); Harvey-priset (2007); Clarivate Citation Laureates (2009); Balzanpriset (2009); Hedersdoktor vid Hasselts universitet (2009); Millenniumpriset för teknologi (2010); Hedersdoktor vid Huazhongs vetenskapliga och tekniska universitet (2011); Wilhelm Exner-medaljen (2011); Albert Einstein världsutmärkelse inom vetenskap (2012); Marcel Benoist-priset (2013); Kung Faisals internationella pris i vetenskap (2015); Paracelsus-priset (2016); Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (2016); Hedersdoktor vid École normale supérieure de Cachan (2017); Global Energy Prize (2017); August Wilhelm von Hofmann-medaljen (2018); Luigi Galvani-medaljen; Hedersdoktor vid Lunds universitet; Hedersdoktor vid Universitetet i Turin
Webbplats	lpi.epfl.ch/graetzel
	Redigera Wikidata

Michael Grätzel, född 11 maj 1944, är en tysk kemist verksam i Schweiz.

Grätzel studerade vid Freie Universität Berlin (FUB) där han blev diplomkemist (motsvarande magisterexamen) 1968 och tog doktorsexamen 1970 på kärnkemisk forskning utförd vid Hahn-Meitner-institutet med Arnim Henglein som handledare. Han var postdoc vid University of Notre Dame 1970–1972 och återvände sedan till Berlin där han blev docent vid FUB 1976. Från 1977 har han varit verksam vid École polytechnique fédérale de Lausanne (EPFL), från 1979 som ordinarie professor.^[23] Vid EPFL är han föreståndare för laboratoriet för fotonik och ytor.^[24]

Han har forskat kring elektronöverföring i material, och har bland annat skapat en ny slags solcell, som utnyttjar färgämnen och nanopartiklar av titandioxid och ofta kallas "Grätzelcellen".^[25] För detta belönades han 2010 med Millenniumpriset för teknologi.^[26]

Grätzel är hedersdoktor vid Uppsala universitet (1998)^[23] och vid Universitetet i Turin.^[24]

Källor

^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: grätzel-michael, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.balzan.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, radianceweekly.in .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Taylor & Francis .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Taylor & Francis .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, The Guardian .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.reuters.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Nature .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.dw.de .^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 172106435 7749153-1, läst: 13 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] läs online, www.epfl.ch .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.rsc.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.uhasselt.be .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, taf.fi .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.electrochem.org .^{[källa från Wikidata]}
^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, scg.ch .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, ens-paris-saclay.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, en.gdch.de .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] EPFL: Michael Grätzels CV Arkiverad 7 september 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2 oktober 2009
^ [a b] EPFL:About Professor Michael Grätzel Arkiverad 10 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2 oktober 2009
^ Ny Teknik 20 augusti 2003: Billig solcell klar för massproduktion Arkiverad 1 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Millennium-priset till uppfinnaren av billiga solpaneler”. Svenska YLE. 9 juni 2010. http://svenska.yle.fi/artikel/2010/06/09/millennium-priset-till-uppfinnaren-av-billiga-solpaneler. Läst 10 januari 2015.

[cff71075295021afb02feaa704518253f8428852-1] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: grätzel-michael, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[2bac75435f928993dc9181b492f947348c08f44a-2] äs online, www.balzan.org .^{[källa från Wikidata]}

[0c441b120de409e77d6e10af99913c6ff4ce209c-3] äs online, radianceweekly.in .^{[källa från Wikidata]}

[dd2e036f3e1727099eadafca553e9cc8456a89db-4] äs online, Taylor & Francis .^{[källa från Wikidata]}

[a8de0cba56d880d1512a32a05bf9409e4c2fb078-5] äs online, Taylor & Francis .^{[källa från Wikidata]}

[e9673436bee9a8021d48e4f9c163eb52b9e374c1-6] äs online, The Guardian .^{[källa från Wikidata]}

[0cc7f3def608f73c5e92715a43800128fe9a6f42-7] äs online, www.reuters.com .^{[källa från Wikidata]}

[daa42851753ed5d075040ea8a28348acb81b1998-8] äs online, Nature .^{[källa från Wikidata]}

[bec454580c13ee01f34cb4e376760ee2b6f4d5ad-9] äs online, www.dw.de .^{[källa från Wikidata]}

[0cf67a9f6eef4ddafdf3c05e2ea3948259b08862-10] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 172106435 7749153-1, läst: 13 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[6aacf3033bfba915c291ecef85302a53eb7a32ce-11] [a b c] läs online, www.epfl.ch .^{[källa från Wikidata]}

[1e6c876a4c55388f10a7799d5e5be5ac9d5f633f-12] äs online, www.rsc.org .^{[källa från Wikidata]}

[51efaafec572900c79281c3a07f77dd587071f95-13] äs online, harveypz.net.technion.ac.il .^{[källa från Wikidata]}

[ad4025f06bd20e14b3ea3f846a7e701d813ac063-14] äs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[9bd6c0190be68d88419a427dd1a32ef1494730e2-15] äs online, www.uhasselt.be .^{[källa från Wikidata]}

[77ce8f18387132064f11a4fa74150f605e465959-16] äs online, taf.fi .^{[källa från Wikidata]}

[bd51be8a1d814cd010f0ff1d01f8a31f62b4bf88-17] äs online, www.electrochem.org .^{[källa från Wikidata]}

[33c6ab06aa489e79a6b6c2706ecc840acc01e9aa-18] Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.^{[källa från Wikidata]}

[628679fe14af60f7af349565e24b58e723a791cd-19] äs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}

[8277d13b96cecb37bd1edd0ad429ebfd08aa71ae-20] äs online, scg.ch .^{[källa från Wikidata]}

[5927bacf298a0e02d3a84334fe22b18c9c3648eb-21] äs online, ens-paris-saclay.fr .^{[källa från Wikidata]}

[9d8355359542b85da08d60482e89a1abb2d56530-22] äs online, en.gdch.de .^{[källa från Wikidata]}

[CV-23] [a b] EPFL: Michael Grätzels CV Arkiverad 7 september 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2 oktober 2009

[EPFLPres-24] [a b] EPFL:About Professor Michael Grätzel Arkiverad 10 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 2 oktober 2009

[25] Ny Teknik 20 augusti 2003: Billig solcell klar för massproduktion Arkiverad 1 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[26] ”Millennium-priset till uppfinnaren av billiga solpaneler”. Svenska YLE. 9 juni 2010. http://svenska.yle.fi/artikel/2010/06/09/millennium-priset-till-uppfinnaren-av-billiga-solpaneler. Läst 10 januari 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]