Gnosjö kommun

	Gnosjö kommun; Kommun
	Gnosjö station
Slogan	Livskvalitet för alla / Gnosjöandan – det är här den finns
	; Gnosjö kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Jönköpings län
Centralort	Gnosjö
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	9 172 (2024-09-30)
Areal	450,05 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	420,53 kvadratkilometer
- därav vatten	29,52 kvadratkilometer
Bef.täthet	21,81 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°22′00″N 13°44′00″Ö / 57.366666666667°N 13.733333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Jönköpings domkrets (2005-09-26–); Värnamo domsaga (1971-01-01–2005-09-26)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0506
Anställda	975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0617
GeoNames	2711789
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.

Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. ^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.^[8]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Gnosjö kommun

Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden. Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten. Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget. Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Gnosjö kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,9 %)

Skog (67,4 %)

Öppen myrmark (9,5 %)

Jordbruksmark (5,6 %)

Övrig mark (12,7 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Se även: Kategori:Naturreservat i Gnosjö kommun

Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.^[9]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Gnosjö församling, Kulltorps församling (låg även i Värnamo kommun), Källeryds församling, Kävsjö församling och Åsenhöga församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilket notsvarar de tidigare socknarna socknar^[11]: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga.

Tätorter

Det finns fem tätorter i Gnosjö kommun.

En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Gnosjö	4 528
2	Hillerstorp	1 746
3	Kulltorp	328
4	Nissafors	273
5	Törestorp	262

Styre och politik

Styre

År	Partier
1991–1994^[12]	M	C	KD	FP
1994–1998	M	C	KD	FP
1998–2002	KD	M	C	FP
2002–2006	KD	M	C	FP
2006–2010	KD	M	C	FP
2010–2014	M	KD	C	FP
2014–2018	M	KD	C	L
2018–2022	M	KD	C
2022–	M	KD	C

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[13]
Ordförande	C	Johan Malm
Förste vice ordförande	KD	Sofia Svensson
Andre vice ordförande	S	Markus Kauppinen

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

12

3

11

5

3

7

12

3

11

5

3

7

41

95,1

38

1973

12

5

4

8

12

5

4

8

41

95,1

38

1976

1

12

11

5

4

8

12

11

5

4

8

41

93,5

37

1979

1

12

9

6

5

8

12

9

6

5

8

41

91,0

35

6

1982

1

13

8

5

9

13

8

5

9

41

91,4

33

8

1985

1

12

7

4

10

12

7

4

10

41

89,0

36

1988

1

13

1

6

5

10

13

6

5

10

41

86,2

33

8

1991

1

11

1

6

4

6

12

11

6

4

6

12

41

86,3

31

10

1994

13

1

6

4

5

10

13

6

4

5

10

41

85,5

28

13

1998

11

1

2

4

3

12

8

11

2

4

3

12

8

41

76,48

28

13

2002

13

1

5

3

12

7

13

5

3

12

7

41

76,36

25

16

2006

10

1

5

2

8

10

5

2

8

35

78,27

20

15

2010

11

3

4

2

7

8

11

3

4

2

7

8

35

80,52

23

12

2014

12

1

5

3

1

6

7

12

5

3

6

7

35

80,98

23

12

2018

1

11

6

4

5

8

11

6

4

5

8

35

81,54

23

12

2022

1

9

6

5

6

8

9

6

5

6

8

35

76,21

26

9

Övriga 1970 var Kommunens väl.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023–2026^[14]
Ordförande	M	Kristine Hästmark
Förste vice ordförande	KD	LarsÅke Magnusson
Andre vice ordförande	S	Camilla Karlsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande


Namn och parti		Period
M	Bernt Östling	1991–1994
KD	Göran Aronsson	1995–2002
KD	Christer Gustafsson	2003–2006
KD	LarsÅke Magnusson	2007–2010
M	Arne Ottosson	2011–2017
M	Kristine Hästmark^[15]	2017–

Källa: ^[16]

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden	C	Jirka Bärnlund Fors	KD	Jakob Wendefors	S	Bo-Göran Härestrand
Räddningsnämnden		Gislaveds kommun utser	M	Kristine Hästmark
Valnämnden	M	Louise Ottosson	S	Bo-Göran Härestrand
Revisionen	S	Klas-Göran Park	KD	Christer Gustafsson

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum. Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.^[9]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av länsvägarna 151 och 152.^[9]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 172 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 227:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2020^[17]

År			Folkmängd
1970			7 680
1975			8 324
1980			9 056
1985			9 175
1990			9 855
1995			10 023
2000			10 280
2005			9 753
2010			9 546
2015			9 514
2020			9 614

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gnosjö kommun.^[18]

Födelseland 31 december 2021^[18]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&&07092.&&&&&07 092	74,11 %	80,00 %
2	Vietnam	&&&&&&&&&&&&0486.&&&&&0486	5,08 %	0,21 %
3	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0269	2,81 %	0,58 %
4	Rumänien	&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211	2,20 %	0,32 %
5	Somalia	&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205	2,14 %	0,67 %
5	Syrien	&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205	2,14 %	1,88 %
7	Finland	&&&&&&&&&&&&0176.&&&&&0176	1,84 %	1,31 %
8	Polen	&&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137	1,43 %	0,91 %
9	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061	0,64 %	0,60 %
10	Thailand	&&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057	0,60 %	0,43 %

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.

Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.

Se även

Källor

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c d] ”Gnosjö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gnosj%C3%B6. Läst 23 februari 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Gnosjö kommun 2022-10-15 - 2026-10-14”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609075442/https://gnosjo.tromanpublik.se/organisation/992934df-7a20-4518-8c57-8f061616522a. Läst 9 juni 2024.
^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Gnosjö kommun 2023-01-01 - 2026-12-31”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609075850/https://gnosjo.tromanpublik.se/organisation/62bbb2b9-a541-46f9-8b27-c317089c3b78. Läst 9 juni 2024.
^ ”Alliansen nu enad bakom Hästmark”. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312062851/http://www.vn.se/article/alliansen-nu-enad-bakom-hastmark/. Läst 11 mars 2017.
^ Kommunalråd (KSO) i Gnosjö kommun 1991- Hämtad 2023-04-13
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gnosjö kommun.
Bilder & media
Gnosjö kommun

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-9] [a b c d] ”Gnosjö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gnosj%C3%B6. Läst 23 februari 2024.

[10] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[11] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SKLval-12] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016

[13] ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Gnosjö kommun 2022-10-15 - 2026-10-14”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609075442/https://gnosjo.tromanpublik.se/organisation/992934df-7a20-4518-8c57-8f061616522a. Läst 9 juni 2024.

[14] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Gnosjö kommun 2023-01-01 - 2026-12-31”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609075850/https://gnosjo.tromanpublik.se/organisation/62bbb2b9-a541-46f9-8b27-c317089c3b78. Läst 9 juni 2024.

[15] ”Alliansen nu enad bakom Hästmark”. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312062851/http://www.vn.se/article/alliansen-nu-enad-bakom-hastmark/. Läst 11 mars 2017.

[16] Kommunalråd (KSO) i Gnosjö kommun 1991- Hämtad 2023-04-13

[17] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[Scbfödelseland-18] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]