Hoppa till innehållet

Glyphonycteris

Från Wikipedia
Glyphonycteris
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljBladnäsor
Phyllostomidae
SläkteGlyphonycteris
Vetenskapligt namn
§ Glyphonycteris
AuktorThomas, 1896
Hitta fler artiklar om djur med

Glyphonycteris är ett släkte av fladdermöss i familjen bladnäsor med tre arter som förekommer i Central- och Sydamerika. Taxonet etablerades ursprungligen som undersläkte till Micronycteris och godkänns sedan 1990-talet som självständigt släkte.[1]

Arter och utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Wilson & Reeder (2005) samt IUCN listar följande arter:[1][2]

Släktet kännetecknas av att huden vid hakan har två svullnader som bildar ett V. Öronen är inte sammanlänkade med ett band av hud. I mellanhanden (metacarpus) är det femte benet det längsta och det fjärde benet det kortaste. En tagg som håller flygmembranen mellan bakbenen (calcar) är tydlig kortare än bakfötterna. De stora övre framtänderna når nästan samma längd som hörntänderna.[3]

Storleken är främst känd för arten Glyphonycteris daviesi. Den når en absolut kroppslängd av cirka 80 mm, inklusive en cirka 10 mm lång svans. Arten har 17 till 28 mm långa öron och väger ungefär 20 g.[3] De andra arterna är mindre. Vikten hos Glyphonycteris sylvestris överskrider till exempel inte 10 g.[3] Enklast bestäms arten med hjälp av underarmens längd och pälsfärgen på ryggen. Hos Glyphonycteris daviesi är underarmen mer än 50 mm lång och ryggen är enfärgad brunaktig. De enstaka upphittade individerna av Glyphonycteris behnii hade en 45 till 47 mm lång underarm och en trefärgad rygg. Underarmen hos Glyphonycteris sylvestris är 44 mm lång eller kortare och ryggens färgsättning motsvarar Glyphonycteris behnii.[4]

Ekologi och status

[redigera | redigera wikitext]

Arterna lever i skogar och Glyphonycteris behnii även i savanner. Annars är levnadssättet bara känt för Glyphonycteris daviesi och Glyphonycteris sylvestris. De vilar i trädens håligheter och i grottor. Individerna jagar stora insekter som bäras till viloplatsen. Dessutom utgörs födan av frukter och ibland av mindre ryggradsdjur som grodor.[2]

IUCN listar Glyphonycteris behnii med kunskapsbrist (DD) och de andra två som livskraftig (LC).[2]

  1. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Glyphonycteris (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  2. ^ [a b c] Glyphonycteris på IUCN:s rödlista, läst 28 januari 2015.
  3. ^ [a b c] Frank M. Clarke & Paul A. Racey (2 december 2002). ”Discovery of the Bartica Bat Glyphonycteris daviesi (Chiroptera: Phyllostomidae) in Trinidad, West Indies” (på engelska). BioOne. http://www.bioone.org/doi/pdf/10.3161/001.005.0113. Läst 28 januari 2015. 
  4. ^ Alfred L. Gardner, red (2008). Glyphonycteris (på engelska). Mammals of South America, Volume 1. University of Chicago Press. sid. 258-260. ISBN 0-226-28240-6